Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
De våta markerna i åkerns historia är ett särskilt kapitel,
vars huvudfas faller inom vår egen tid. Det var de som
ända till för ett århundrade sedan lämnade huvudparten av
slåtter och bete. Visserligen tog man också sådant och
t. o. m. av yppersta slag ur lövängarna, men det räckte ej
till för forntidens betydliga kreatursstammar, utan man måste
vända sig till myrarnas och sidvallsängarnas vidder. Uppe
i vildmarken hade man myrslogarna och kärrängarna, nere i
bygden, som sträckte sig utmed ådalarna och vattendragen,
utbredde sig ofantliga vidder av sidvallsängar, Sävar och
vassar, som skänkte ett hårt och kärvt, men tämligen säkert
vinterfoder.
Ett stycke in på 1800-talet kom den stora revolutionen.
De föregående seklernas famlande försök att genom utdikning
förvandla myrar och sidvallsängar till åker samla sig till stora
gemensamma torrläggningsföretag, och den moderna stålplogen
erövrar landssträckor av furstedömens omfattning. Endast
från Uppsala län kunna vi erinra om de tusentals hektar
sidvall och myr, som vunnits från stränderna av Fyrisån och
dess tillflöden. Och raskt har arbetet gått. Många minnas
huru Fyris- och Kungsängarna, där nu den ploglagda jorden
spelar huvudrollen, varit som upplinjerade av gärdesgårdar
mellan slåtterängslotterna, liksom ännu, men säkerligen blott
för några år framåt, fallet är i dalslätterna uppåt Funbo och
Lägga. År 1865 ägde Uppland 150,825 har äng (därav
huvudparten sidvallsäng), år 1899 blott 77,275 har sådan.
De vilka det åligger att utreda den uppländska växtvärlden
och dess historia ha tyvärr ej tillräckligt haft ögonen öppna
för hur ytterligt hastigt en stor naturtyp, som för ännu ett
halvt århundrade sedan bildades av de ängar, vilka nu ligga
under plogens välde som åker eller vall, försvann utan att
man hunnit ägna den tillräckligt omfattande vetenskapliga
undersökningar.
Men det är ej blott ängen och myren som på så sätt
förintas av plogen, det är även andra naturtyper.
Bland dem skulle jag här vilja tala om alkärret. Det
växte fordom kring dalgångarnas lugna, leriga småsjöar,
särskilt där källsprång framsprungo. När de stora
torrläggningarna av dalgångarna gjordes, var det knappast något
växtsamhälle som så begärligt eftersöktes till åkermark. Sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
