Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
91
FIG. 7. EX DYN PÅ LANDSVÄGEN I LÄ AV EN STENMUR, ÖLAND FÖRF. FOTO
JIJLT 19 22
profilen bildade lä iakttogs av mig vid Fårösund. Marken på
en åker var här utbildad som ett slags mycket flacka och
låga terrasser. Då vindriktningen i det huvudsakliga gick
så att säga utför trappan, så-befanns, att vegetationen icke
var frodigast på själva terassplanen, utan på avsatsen mellan
tvenne terasser, d. v. s. på de brantaste delarna av fältet.
Hade det nu varit fråga om fluvial erosion, så hade man ju
kunnat antaga, att erosionen skulle ha varit starkast just på
dessa platser, och att man i stället skulle finna den rikaste
myllan på terassplanens övre yta strax invid terassfoten, och
icke just på densamma som nu var fallet.
Emellertid skulle det föra alltför långt att inom rämen för
en uppsats i en tidskrift som denna, vars huvudsyfte är
naturskyddet, framföra alltför många exempel på vindens åverkan
på kulturmarken. Beklagligtvis ägnade jag dock själva den
av kulturen oberörda erosionen mindre uppmärksamhet, då
syftet med min resa, som ovan anförts, huvudsakligen var
att få en uppfattning rörande de erosiva krafternas arbete på
åkerjorden. Då emellertid människans ingripande ofta varit
den medelbara orsaken till, att erosionen fått fritt spelrum
på till exempel Mästermyr, Martebo myr och många andra
stora myrkomplex på Gotland, så må det vara mig förlåtet,
om jag sätter i intimt samband med erosionen på myrmarken
även den på den i längre tid odlade och ofta av myrmark
utvunna åkerjorden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
