Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
Naturskyddsfrågans nuvarande läge i Norge
Av de skandinaviska länderna är det Norge som har den
minsta folkmängden, såväl absolut taget som i förhållande
till landets ytinnehåll. Samtidigt är Norge det av de tre
länderna, där den ouppodlade marken, räknat i procent,
upptager den ojämförligt största arealen.
Det kunde kanske därför se ut som om vi i vårt land
icke hade samma behov av naturskydd som i de båda andra
rikena. Människornas inflytande på naturen, direkt såväl som
indirekt, sträcker sig dock så långt utöver den odlade jordens
gränser, att det t. o. m. i ett land som vårt är svårt att
visa på ett någorlunda stort område, om vilket man bestämt
kan påstå, att naturen är helt opåverkad av kulturen.
Detta gäller först och främst inom skogsregionen. Om man
undantager helt små, avsides belägna skogsområden, har den
naturliga skogen blivit mer eller mindre förändrad genom
avverkning, skogseldar, förorsakade av människor, eller på
liknande sätt. Själva skogsarealen har också under tidernas
lopp blivit avsevärt inskränkt — i huru hög grad därom råda
mycket delade meningar — icke blott genom landets uppodling,
utan även genom hänsynslös behandling av skogen. Även inom
de betydande områden, som i jordbruksstatistiken gå under
namn av naturlig äng, utslåtter, fjällslåtter och betesmark för
nötkreatur, har markens utnyttjande i större eller mindre grad
satt sin prägel på växtligheten. Ja, t. o. m. på högfjällsvidderna
och på tusental av de obebodda småöarna i skärgården, ända
ut mot öppna havet, försiggår en omfattande betning av
husdjur (getter och i synnerhet får), vilken påverkar den naturliga
vegetationen långt mera än vad man vid ett ytligt betraktande
kan göra sig ett begrepp om. Härtill kommer, i synnerhet på
högfjället, men på vissa sträckor även nedanför skogsgränsen,
betningen av tamrenar, vars verkningar i första rummet göra
sig gällande på lavmarkerna men även tydligt spåras på den
övriga markvegetationen.
Likaså har människans åtgöranden medfört stora
förändringar inom landets djurvärld. Det är en känd sak huru de
jaktbara djurarterna efter hand avtagit, huru enstaka arter,
såsom garfågeln (Alea impennis) och klippduvan (Columba
Vivia) under det 19:e århundradet hos oss helt utrotats och hur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
