Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
landet låg klart. I riktning mot högsta toppen fortsatte v£
över den jämna fjällslätten. Där står en rad av rosen, som
lappen Ruong byggt till ledning för flyttningen, när molnen
hölja Kustar. Ett par dagar före vår vandring över fjället
hade lappen flyttat fram där, och spåren av hans renar stodo
färska över snöfälten.
Det såg ut som ville denna högfjällsdag skänka oss allt
som finnes av spänning och skönhet i fjällens värld.
Mossljung, fjällglim, isranunkel och höglandets andra små vackra
örter stodo blommande. En snösparv flög fram under ett
block, där vi gingo över fjällslätten, och i dunklet därunder
skymtade boet med duniga ungar. Strandpiparen lockade.
Framför oss på hedmarken stod fjällets älsklingsfågel,
fjällpiparen. Det var en hona, klart och vackert färgad. Hon
var ensam, hade redan överlämnat äggen i hanens vård och
kunde när som helst fara från Kustarakaise till söder och
värme. Hon lockade mjukt och flög bort över fjällheden.
Från det djärva utsprånget på södersidan, där skifferberget
springer i dagen med skiktade hällar, sågo vi ungefär 600
meter under oss i djupet sjön Gardejaure. Vi sågo dess
utlopp grena sig som ådror och forsarna gå vita. Men intet
brus av de fallande vattnen trängde till oss. Vi hörde blott
stormen i höjden. Bortom Gardejaures dal stodo Tjidtjak
och fjällen mot riksgränsen bländvita under en mörk
molnbank. Det hela var en anblick av nästan skrämmande
vildhet. Stormen höll på att slita kameran ur mina händer,,
men jag fick ändå en bild av denna ödsligt sköna fjällsyn,,
som aldrig förut blivit fäst på den fotografiska plåten.
Med stora förväntningar bestego vi därefter den topp, som
enligt kartan skall vara den högsta, 1,694 m. ö. h. Och där
sågo vi en syn som gick över alla fantasier. En stor del av den
svenska och norska fjällvärlden låg öppen omkring oss under
sol och glidande molnskuggor. Så gott som alla toppar
inom hela Pite och södra delen av Lule lappmarker stodo
vita och blånande runt omkring. Norr ut steg bortom
Pieskejaures gröna yta Sulitelma med sina jökelfält under de skarpa
topparna, vidare Staika och Tarrekaise. Mot himlen stod en
ljusblå barriär av topp vid topp: Sarekfjällen med stora
glaciärer, skinande i soldager. I öster drog Barturtes väldiga
fjällvidd bort mot det fjärran blånande skogslandet. I sydlig:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
