Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
liga blockmarker, där skifferflatorna ligga farligt falskt ibland
och där man måste gå fram med stor försiktighet; ett
benbrott häruppe vore ödesdigert. Hela sträckan till den nya
toppen intogs av sådana blockmarker. Här och där voro de
lyckligtvis täckta av snö, så att vi fingo omväxling i hoppandet
och klivandet från block till block. Över allt större snöfält
arbetade vi oss uppåt, och klockan halv 7 på kvällen stodo
vi på toppen.
Det var fortfarande stark blåst, och termometern visade 2
gr. över noll. I nordväst öppnade sig ett nytt fjällpanorama,
Norra och Södra Saulo på var sin sida om den stora sjön
Mavasjaure. Molnen sänkte sig åter; vi kringvärvdes under
långa stunder av deras grå massor och sågo blott ett par
korta skymtar av den nya synen. Men den stora belöningen
fingo vi: aneroidhöjdmätaren visade precis 150 m. högre än
på den enligt kartan högsta toppen! Förutsatt att dennas
höjdsiffra, 1,694 m., är något så när riktig, når alltså den
nyfunna stortoppen den ansenliga höjden av omkring 1,840
m. ö. h. Detta innebär att Kustarakaise är blott 25 à 30 m.
lägre än Sulitelmas svenska stortopp. Det överflyglar
därmed alla de övriga fjällen i Pite lappmark, t. o. m. Staika
samt Norra och Södra Saulo, som förut ansetts vara högre,
vidare alla de svenska fjällen söderut, även de högsta topparna
i Jämtland och Härjedalen.
Säkerligen förvånar det mången, att sådana korrigeringar av
kartbilden kunna göras inom vårt gamla kulturlands gränser
i en tid då världskartans sista vita fläckar hålla på att
försvinna. Orsaken är emellertid den att generalstabens
kartverk över norra Sverige i skalan 1: 200,000, för sin tid i
varje fall ett storverk, icke äger den grad av tillförlitlighet,
vi numera äro vana att fordra. Som prof. Hamberg påpekat,
är det, vad beträffar fjälltrakterna, endast dalsystemen som
kunna anses återgivna med större noggrannhet, under det
fjällmassivens ytkonfiguration ofta är bristfälligt eller felaktigt
markerad. T. o. m. dalsystemen förete på kartan en och
annan mindre oriktighet; så fann jag, att nordvästra ändan
av sjön Partaure är felaktigt tecknad.
Kustarakaises högsta toppar ha troligen förut icke bestigits
sedan omkring år 1876, då mätningarna för
generalstabskartan verkställdes. De på topparna befintliga rösena torde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
