Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
resor lärt känna, är ännu i stort sett samma jungfruliga
vildmark som på Læstadii tid. Inga vägar nå ännu upp till
dessa fjälltrakter; blott vintervägarna i snön söka sig över
de tillfrusna kärren och sjöarna upp till nybyggen och
fjällstugor. Och under den korta sommaren bilda de långa
sjökedjorna naturliga vattenvägar, sammanbundna genom
gångstigar över morkorna. Lapparna följa på vårflyttningen sina
uråldriga färdleder upp genom hela fjällområdet till trakten
av de stora sjöarna nära norska gränsen och om hösten
tillbaka igen till skogslandet. I de sydöstliga fjällen ha de sina
fasta visten, där de vår och höst stanna någon tid. Ett
sådant viste finnes nära Rebnis i trädgränsen på fjället Uttsa
Njasja. De lappar som flytta över Kustarakaise ha sitt
vår-och höstviste vid sydöstra ändan av Partaure, andra fasta
visten, tillhöriga Tjidtjaklappar, finnas vid Rebnisjaure samt
norr och söder om Kruompajaure. Upp längs Barturte går en
viktig flyttningsväg; Barturtelapparna ha för några år sedan
fått ett tillskott av fyra familjer, som flyttat hit från Karesuando.
På Læstadii tid fanns, att döma av uppgifterna i
Journalen, intet enda nybygge inom det stora fjällområdet. Sedan
dess har bebyggelsen sökt sig upp längs Pite- och
Skellefteälvens dalgångar; nu finnas ett par små nybyggen vid
Tjeggelvas under sluttningen av Barturte och i Skelleftedalen de
två fjällstugorna jämte några nybyggen söder om Tjidtjak.
Norr om Vuoggatjålme finnes intet nybygge, om man
undantager det numera övergivna Örnberg. Också det inre av
området har i nutiden ett par fasta människoboningar; vid
Rebnisjaure ligger det lapska nybygget Vuonatjviken och långt
upp mot nordväst vid samma sjö det förut omtalade Rebnis,
som dock för närvarande står obebott.
Men runt omkring människornas små fattiga boningar
breda sig de mångmila ödemarkerna, ursprungliga som på
skapelsens sjätte dag. Här leva de stora fribytarna bland
djuren, björn, varg och järv. De låta sig sällan ses, men
man finner deras spår i snön, och med blodiga dåd påminna
de ibland om sin tillvaro. Dalgångarna i detta fjällområde
höra till de bästa björnmarkerna i Norrland. Om våren
sägas björnarna ofta gå mot öster, nedåt skogarna, och på
den första snön, i september och oktober, ser man deras
spår riktade mot väster. De skynda sig då tillbaka uppåt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
