Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
2 m. Under detta jämförelsevis mäktiga lager ligger den
vanligen ganska väl humufierade äldre Sphagnum-torven, 1 —3 m.
mäktig. Gränshorisonten förefaller i allmänhet vara väl
utbildad. Mossen har sitt största djup i söder vid
Herrestad-sjön, 6—6.5 m. Bottnen utgöres överallt av sand eller grus.
FIG. 4. KÄFSJÖ STORMOSSE, BLÅDÖPETS NEDRE DEL
FÖRF. FOTO JULI 192 2
På de stora, jämna och likformiga mossytorna kan man
knappast vänta sig några avvikelser, och man har därför all
anledning att antaga, att mossens geologiska utveckling gått
efter samma schema som våra flesta sydsvenska
försumpningsmossars.
Om man finge tro Allvin — som bekant en för sin tid
framstående kännare av den småländska naturen — skulle
mossen ha uppkommit genom försumpning av barrskog. Han
skriver nämligen, att »mossens botten i forntiden utgjorde
en lika stor skog af stora barrträd. Öfverallt är bottnen
under dessa moss-sträckor betäckt af stubbar efter dessa
nedfällda skogar, öfver hvilka mosslagret sedermera uppskjutit.
Äfven på bottnen af nämnda sjöar qvarstå stubbarna, emedan
samma äro danade af mossen sedan denne blifvit fullbildad».
Riktigheten av det sista påståendet kan ju dragas i tvivels-
3 — Sveriges Natur 1925
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
