- Project Runeberg -  Sveriges Natur. Svenska Naturskyddsföreningens årsskrift / 1925 /
34

(1910-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

34

mål, men det förhåller sig säkerligen så, att sjöarna genom
erosion vuxit ut över sina ursprungliga gränser.

En framställning av Käfsjö Stormosses natur skulle bli
ofullständig, om man icke också berörde det rika fågellivet
på sumpmarkerna kring sjöarna.

Som jag ej själv är fågelkännare, hänvisar jag till de
särdeles intressanta skildringar, som lämnats av Wibeck (1904)
och av Carl Fries (1920) Ur Wibecks uppsats, vittnande
om en lika ingående kännedom om som varm kärlek till
denna småländska stormosses rika fågelliv vill jag dock
anföra något av det viktigaste. Det är på Stora gungflyet,
Horssjömaden och Häradsö pölar som fågellivet utvecklar sig
rikast. De stora mossarnas ståtligaste prydnad, tranan, häckar
på flera ställen, och tidigare häckade även knölsvanen och
grågåsen på de stora maderna. Stundom reder knipan sitt bo
ute vid den lilla Kalfsjön, och våren 1902 iakttogs i Vitgölen
ett par smålommar, vilka tydligen hade för avsikt att slå sig
ned där. Änderna äro legio, naturligtvis i främsta rummet
gräsand, men även krickand och stjärtand äro vanliga eller
voro det åtminstone förr, ty under goda andar skulle enligt
uppgift ha skjutits ända till 300 änder endast vid Käfsjön.
Av övriga simfåglar kunna nämnas skäggdoppingen och
sothönan. För vadarna utgöra de vidsträckta starrkärren ett
sannskyldigt paradis. Den högljutt skrikande storspoven och
den klagande vipan äro de, som i första hand fånga
uppmärksamheten, men fågelkännaren skall här finna en mängd
andra arter såsom kärrsnäppa, skogssnäppa, rödbent snäppa,
brushane, enkel, dubbel och halvenkel beckasin, småfläckig
sumphöna m. fl.

Det är sålunda icke endast i floran utan även i fågelfaunan
som vi finna ett tydligt norrländskt drag.

Rikare än eljest är fågellivet under vår och höst, då
flyttfåglarna stanna här under sina färder mellan de ljusa
sommarnätternas land i högan nord och Nilens solbelysta stränder.
Där komma i stora skaror sångsvan och knölsvan, grågås,
sädgås och stundom också prutgås och slå sig ned på
Käfsjöns mader, medan runt omkring på mossen tranorna
spatsera i stora flockar.

Under sträcktiderna vår och höst brukar allmogen här
bedriva gåsskytte, numera dock betydligt mindre än förr i tiden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:38:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snf/1925/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free