Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
skildrats; och dunsterna från mossen äro alltjämt lika kalla
och obehagliga som förut.
En viktig anledning till att den torrlagda sjöbottnen aldrig
blev ordentligt utnyttjad var no*g den, att området ej
uppdelades utan användes som ett slags allmänning av alla, som
deltagit i sänkningen. Senare har det för övrigt uppstått
tvist om, vem som egentligen äger sjöbottnen, strandägarna
eller de, som utförde sänkningen; tvisten har dragits inför
domstol och vilar för närvarande i hovrätten.
Efter den första ofullständiga sänkningen har det
upprepade gånger isynnerhet år 1901 och 1902 varit på tal att
göra torrläggningen fullständigare, men detta har lyckligtvis
ännu icke blivit av.
Torrläggningen av Horssjön, som verkställdes år 1871,
gjordes fullständigare, men även av det arbetet låta vinsterna
ännu vänta på sig.
Man har också funderat på att dika ut hela mossen. En
sådan plan framlägges t. ex. i ett av lantbruksingenjör A.
Rogberg år 1898 avgivet utlåtande, vari anfördes, att av
mossens 9,710 ha 2,970 ha skulle vara odlingsbara och
709 ha användbara till skogsmark. Hela mossen skulle
kunna fullständigt torrläggas utan att de större vattendragen
skulle behöva regleras. Mossen anställde enligt hans mening
stor skada genom sin inverkan på temperaturen och klimatet
i övrigt, och det skulle vara en nationalekonomisk vinst att
få den torrlagd, då den i allmänhet ej vore djupare än att
större delen skulle bli skogbärande, sedan torven hunnit sätta
sig. Denna plan har emellertid aldrig kommit till utförande
med undantag för ett stort laggdike i östra kanten, vilket
går ned till Herrestadsjön. Genom detta ha en del smärre
kärrmarker och laggar blivit torrlagda och odlingen möjliggjord.
Det kanske kraftigaste ingreppet i mossen — och i varje
fall det vid första anblicken mest iögonenfallande — är
torvströtillverkningen. Då man kommer på järnvägen från
nordväst, ser man på båda sidor om banan torvgrav vid torvgrav
och en oändlig mängd små torkskjul. Högt över allt detta
reser sig i närheten av Söderö fabriken med sin skorsten
och den stora torvströladan. Det är Hädinge torvströfabrik,
som bearbetar ett brett bälte söder om järnvägen och hela
den del av den södra mossytan, som ligger norr om banan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
