Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
På en areal av cirka 1,750 ha har man beräknat kunna
taga ut 32,550,000 kbm. lufttorr strötorv, och fabriken är
beräknad för en årsproduktion av 150,000 balar.
Vid Hädinge station ligger därjämte en mindre
bränntorvfabrik.
De ingrepp i naturen, som gjorts på Käfsjö Stormosse, äro
av tvenne slag: det ena ett rationellt utnyttjande av mossens
oerhörda torvströtillgångar, det andra ett företag grundat på
falska föreställningar, bristande kunskaper och alltför
optimistiska kalkyler rörande storleken av de frukter, som icke
blott samtiden utan framför allt kommande släkten skulle
skörda. Vårt land skulle ännu haft kvar många märkliga
naturtyper, om det varit förskonat från ingrepp av det senare
slaget. Talrika sjösänkningar lämna bevis härför. Ofta nog
är det våra allra ståtligaste naturminnesmärken, som genom
dylika kvasiekonomiska företag fått skatta åt förgängelsen.
Jag behöver blott nämna ett exempel — Mästermyr.
Även på Käfsjö Stormosse var det det värdefullaste, som
offrades till ingen nytta. Själva mossen är ju icke på något sätt
märklig annat än genom sin storlek, och om
torvströtillverkningen är därför intet annat att säga, än att det vore önskvärt,
att dessa vidder med ett så gynnsamt ekonomiskt läge
utnyttjades så fullständigt som möjligt, så att i stället någon
hittills orörd, mera svårtillgänglig mosse sluppe ödet att bli
pressad till balar. — Men till Käfsjön med dess underbart
rika fågelliv finnes det inte så många motstycken.
Käfsjön är för Småland vad Tåkern var för Östergötland
och Hornborgasjön för Västergötland, och då den i början av
1900-talet syntes gå en fullständig förstörelse till mötes,
uppstod samtidigt tanken på att få den skyddad. Det var
jägmästare Wibeck, som väckte förslag härom och hans tanke
föll också i god jord. Den 3 juni 1904 hade
Vetenskapsakademien blivit anbefalld att avgiva utlåtande med
anledning av riksdagens skrivelse av den 13 maj samma år
angående skydd för vårt lands natur och särskilt märkliga
naturföremål. En kommitté tillsattes för att inkomma med
förberedande yttrande och denna kommitté uppgjorde bland
annat en förteckning över viktigare områden och naturföremål,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
