Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
utgöras av: Stranden av Langas och Stora Luleträsk till;
3Va km. från Sjaunjaluokte; därifrån en i NO. gående rak
linje tills den träffar Sjaunjaädno; dennas och bäckens från
Unna Ripakjaure S. strand; N. stranden av Unna och Stuor
Avakajo; tvärs över Jaltonape till Asvalte; därifrån i nordlig
riktning huvudsakligen följande småsjöar och bäckar på i
genomsnitt c:a 6 km. avstånd från järnvägen till Påstojokk
samt sedan utefter dennas Ö. strand till Kaitumälven. I norr
utgör gränsen Kaitumälvens och Vuolle Kaitumjaures S. strand
till udden nedom Mållok, går därifrån över Vuolle
Kaitutn-jaure in i viken V. om Tjuoltapakte samt följer därefter
dalgångar och vattendrag på V2 à 1 mils avstånd N. om Paijep
Kaitumjaures och Teusajaures dalgångar fram till Autajaure,
där nuvarande gränsen till St. Sjöfallets nationalpark möter.
Dessa gränser äro givetvis endast ungefärliga och avsedda
att i stora drag beteckna området; särskilt gränsen från
Sjaunjaädno till Tjärroketje torde behöva att omsorgsfullt
studeras, i syfte att så mycket som möjligt av Sjaunja- och
Jaltonapes södra delar medtagas.
Det angivna området äger i hög grad omväxlande
naturförhållanden. Det är i motsats till de nuvarande stora
nationalparkerna, vilkas ojämförligt största areal liggerovan trädgränsen;
till huvudsaklig del skogbeväxt. Högfjäll förekomma endast
i nordvästra delen, som bl. a. innesluter Kårsotjokkos vilda
fjällmassiv, och även lågfjällen hava icke någon mera
betydande utsträckning. Ofantliga äro däremot myrvidderna
särskilt i söder, där Sjaunja- och Jaltonape tillsammans bilda
Sveriges största sammanhängande myrområde.
Norr om en linje dragen från Harrå station till L:a
Sjöfallet växer icke barrskog. Björkskogen intager här stora
sammanhängande arealer och går mot väster i Teusas dalgång
ända upp till Autajaure. Även norr om Paijep Kaitumjaure
finnes ett större björkskogsområde kring Kaukul- och
Palta-jaure. På mera skyddade, gynnsamma platser blir
björkskogen grovvuxen och detta ännu så långt västerut som mellan
Teusa- och Suorkejaure. Även på torrare, höglänt mark såsom
norr om Nojaure blir björkskogen upp till närmare 600 m.
höjd både tät och jämförelsevis högvuxen.
Bland övriga lövträd når också aspen, bäverträdet framför
andra, på lämpliga lokaler icke ringa storlek. Så t. ex. på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
