- Project Runeberg -  Sveriges Natur. Svenska Naturskyddsföreningens årsskrift / 1926 /
16

(1910-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16

är den senare i vårt land endast känd från Söderåsen. Denna
art, som gärna växer i skog, blir dock ofta svag vid allt för
stark beskuggning. Bäst synes arten trivas i skogsbryn
och på därmed jämförliga lokaler, där den växer i utbredda
snår. Med sitt vackra bladverk och med sina stora, svarta
frukter utgör den en av Söderåsens ståtligaste björnbärsarter,
som i skönhet tävlar med R. scanicus, vilken emellertid
framförallt synes älska fuktiga alkärr, där den i låga,
utbredda snår ofta täcker stora ytor. Denna art är lätt skild
från övriga björnbärsarter genom sina tätt utefter marken
krypande årsskott samt bladverkets livliga grönska. Allmänna
äro även R. plicatus och R. Lindebergii. Den senare är nog
Söderåsens vanligast förekommande björnbärsart. Även denna
art älskar alkärren, om de icke äro för våta. Man ser den
då i väldiga snår, ibland i manshöjd med ända till 5 meter
långa turioner, som ofta synas hava en viss förkärlek att
klättra i trädstammar, ibland i tre till fyra meters höjd.
Särskilt praktfull synes arten bliva i sådana alkärr, som
påverkas av regelbunden kreatursbetning. Arten samlar sig då
till stora ogenomträngliga, skarpt begränsade snår, som synas
utveckla sig mera på höjden än på bredden. På detta sätt
synes arten väl inställd för att möta kreaturs angrepp, vilka,
så vitt jag kunnat utröna, under sådana förhållande sällan
äga rum.

Ett synnerligen vackert parti av blandad lövskog vid
Skaft-arp, åsens västsluttning, visade sig bestå av följande arter:
avenbok, ask, al, ek, hägg, vildapel med ett praktfullt
högbuskskikt, bestående av tät uppväxt av hägg och avenbok
vidare hassel, hagtorn, slån, ung rönn och sälg samt
mycket Evonymus. Fältskikt synnerligen praktfulla. Följande
arter synas mest (slutet av maj):

Anemone nemo ro sa
» hepatica
» ranunculoides

Aegopodium

Cirsium palustre

Convallaria maj alls

Gagea lutea
» spathacea

Geum rivale

Listera ovata

Oxalis

Polygonatum odoratum

Paris

Prim ula veris

Ranunculus auricomus

Sanicula europæa

Scorzonera humilis
Spiræa ulmaria
Thallctrum aqulleglfollum
Trolllus europœus
Orchis mascula
Viola riviniana
Veronica chamœdrys

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:38:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snf/1926/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free