Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
På torrare fläckar
tillkommo
Anthoxan-thum, Melampyrum
pratense, Lutzala
campestre och L.
multiflora.
På åsens
sydväst-sluttningarsåväl som
inom områdena
närmast utanför ser
man ofta lövskogar,
där eken är
förhärskande trädslag.
Marken är ofta mycket
blockrik, varför
jordens uppodling gått
långsamt framåt.
Ek-hagarna få i stället
göra tjänst som
betesmarker för
hornboskap. Då dessa
ek-hagar tillsammans
upptaga en tämligen
stor areal, och då
bebyggelsen i
trakten är förhållandevis
gles, bliva ekhagarna
1 regel icke så illa
åtgångna av
boskapen, dock är bet
ningens inverkan på vegetationen i allmänhet tydligt skönjbar. I
äldre tider voro de i dessa trakter boende bönderna, som lydde
under godsen, strängt förbjudna att för egen del avverka ek i
skogarna. Det är möjligt, att denna gamla bestämmelse till våra
dagar räddat en hel del ekbestånd på detta håll. Det är också
möjligt, att den blandade lövskogen av denna orsak här
kommit att bliva ekbetonad. Ekhagarna innehålla förutom,
•ek, av vilket trädslag inga särskilda jätteexemplar numera äro
■att finna, jämväl bok samt ask och al. På buskskikten
visar sig betningens inverkan i så måtto, att denna vegetation
2 — Sveriges Natur 1926
JÄTTEBOK I TRAKTEN AV ÅVARP FÖRF. FOTO
STAMOMKRETS VID BRÖSTHÖJD APRIL , _ o
5.0 5 METER. OMGIVNING! UPPVÄXT AV BOK, AVENBOK M. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
