Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
att konstatera, det den sedan varit nära att utrotas från öns
flora. Detta får nog helt och hållet skrivas på kontot av
myrarnas torrläggning och uppodling.1 Tanklösa växtsamlare
torde ej så mycket haft sin hand med i spelet som så många
gånger annars, då en sällsynt växt blivit eller varit nära att
utrotas. Orchis palustris är, som antytts och som av namnet
framgår, en fuktighetsälskande art.
Alltså, slå vi upp Eisen och Stuxbergs arbete »Gotlands
fanerogamer och thallogamer» (Upsala 1869) se vi, att arten
här uppgives för 9 lokaler (huvudsakligen myrar), varav 1 med
frågetecken. K. Johansson säger om utbredningen av O. palustris
i sitt förtjänstfulla verk »Hufvuddragen af Gotlands
växttopo-grafi och växtgeografi» av är 1897: »Flerst. pan. och flerst
på ett bälte af s. Gotl.» (frekvensuppgift = talrik) och
upptager ej mindre än 14 lokaler alltifrån Grindhammarsträsk i
Fleringe socken i norr till Mästermyr i söder. På de 28 år,,
som förflutit sedan nämnda bok utgavs, har växten i fråga
så starkt decimerats, att den numera blott finnes på ett eller
kanske några få ställen, nämligen förutom i Träskmyr
möjligen i Västers myr eller Vike myr i Boge socken (jfr
Romell i Sveriges Natur 1914). Tyvärr kommo vi under vårt
besök på Gotland ej i tillfälle att besöka de sistnämnda
myrarna.2 Huru som helst är Orchis palustris värd allt det
skydd, som genom lagen om naturminnesmärkens fredande
kan komma den till del. Generellt naturskydd för själva
växten utan skydd för växtplatsen torde dock vara resultatlöst.
Vi återvända nu till Träskmyr. Som antytts, övergår
myr-laggen utåt i den andra, verkligt våta zonen av myren, den
s. k. myrvidden eller de limnisk-telmatiska växtsamhällenas
zon, även kallad sankmyren, på vilken framför allt agen,
som här når kraftig utveckling, sätter sin prägel, bildande
en svårframkomlig, för vinden rasslande tät djungel, i vars
skyddande djup diverse fåglar kunna föra ett undangömt
1 Jfr även Romell i Sveriges Natur 1914 s. 175.
2 Dr E- Th. Fries i Visby, en av de främsta kännarna av Gotlands flora, såg
växten i Vikemyr 1918, enl. vad han benäget meddelat förf., och anser, att den
ännu bör finnas där, då inga förändringar av myren äro gjorda sedan dess. Vidare
fann dr. Fries nämnda växt sparsamt i Schoenus nigricans-myr i Fröjal förra året,,
dock ej på det gamla stället Gustafs, där den nog ej mera finnes. Kanske växten
i fråga ännu i enstaka exemplar kan finnas kvar i exempelvis någon del av den
forna Mästermyr, där den en gång synes haft sin största förekomst?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
