Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
vetenskapsmannens, nämligen efter deras inflytande på och
betydelse för vår personlighets och vår sedliga karaktärs
utdaning. För Ruskin är vördnaden inför naturen en del av religionen.
Men ändock saknar han icke sinne för nyttighetsprincipens
giltighet, men han giver den dess rätta ställning och mått.
Han säger på ett ställe, att »naturens alla stora företeelser
uppenbara för våra blickar Hans väsen, i vilken vi ha vår
tillvaro». Och om bergen skriver han: »Deras högre
uppgift är att släcka människohjärtats törst efter skönhet i Guds
verk — att ruska upp det ur dess dvala genom en djup och
ren förvåning över Guds underbara verk».
Nu säger man, det vet jag mycket väl, att Ruskin saknar
naturvetenskaplig uppfattning. Han var motståndare till
Darwin. Han drar fram den bibliska skapelsehistorien till och
med. Nå ja, det gör han visst, men läs hans allegoriska
framställning därav och försök att låta bli att känna dig
hänförd. Den utesluter icke de naturvetenskapliga
arbetshypoteserna, och Ruskin förnekar ej heller dessas värde, men
han förnekar deras anspråk på att slutgiltigt ha löst gåtorna.
Visst behöva vi en naturvetenskaplig syn på tingen, men vi
behöva också detta andra, som Ruskin representerar. Ingen,
som stiftat närmare bekantskap med hans upphöjda
naturskildringar, kan undgå att imponeras av hans poetiska, men
på samma gång sanna uppfattning av den levande såväl som
den döda naturens innersta väsen. Det hjälper inte att i
naturvetenskaplig självtillräcklighet söka skaka av sig de
mäktiga intrycken. De skola stanna kvar i varje själ, som
är mäktig en högre känsla och djupare uppfattning.
Vi sade nyss, att Ruskins känslovarma livs- och natursyn
icke uteslöt naturvetenskapliga förklaringsgrunder. Låt oss
höra hans egna ord. Han har i högstämda ord tolkat den
stämning, anblicken av Alperna väcker hos oss, »sällsamt
fina känslor, vilka liksom dagg på en spindelväv slingra
sig kring det ofattliga, hemlighetsfulla». Så fortsätter han:
»Dessa bilder, som vår stämning framkallar vid anblicken
av Alperna, äro intet annat än uppfattningen av sakliga
förhållanden. Vi kalla denna förmåga inbillningskraft, därför att
den föreställer sig en bild eller i sig upptager en sådan,
men inbillningskraften är endast ädel, då den föreställer sig
sanningen och denna njutning växer, allt efter det vetande,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
