Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
vi äga om de bekanta tingen, och allt efter den finhet i
känslan, som vi hysa för det uttrycksfulla hos tingen.»
Jag har vågat påstå, att Ruskin ingalunda stod främmande
för nyttighetssynpunkterna, då det gäller vår uppfattning av
naturen. »De stora strömmarna, som i sin fröjd fylla kullarna
med sitt dova brus och dalarna med sin slingrande glans,
måste likväl nära sin beskärda del av fälten och bära sina
lastbåtar», heter det på ett ställe. »Örterna ha sin helande
kraft, stenarna ha sitt värde och stjärnorna sina timmar».
Men han reagerar mot »maskinkulturens» överdrivna och
ensidiga hävdande av nyttighetsprincipen, han opponerar sig
emot det hejdlösa, tanklösa exploiterandet av naturens
skönhetsvärden. Penningen får ej vara det, som uteslutande är
avgörande i vår uppfattning, det må nu gälla vetenskapen
eller naturen. Då han i »Sesame and Lilies» går i härnad
mot förvärvsbegäret och penningesynpunkterna, då bäres hans
ord av en helig indignation. Han fäller då stränga omdömen
om sin egen nation, men de äga giltighet även för oss andra.
De skrevos för omkring 60 år sedan, men de behöva läsas
och begrundas även i dag.
»Framför allt kan ej en nation bestå som penningsamlande
mobb; den kan icke ostraffat, den kan icke, om den vill
existera, fortfara med att förakta litteratur, förakta vetenskap,
förakta konst, förakta natur, förakta medlidande och
koncentrera hela sin själ på penningen.» (Sesame och Liljor, sv.
översättn. av E. Lundquist, sid. 71). Han bevisar sedan
sitt påstående i dess olika punkter. Vi skola här endast
stanna inför vad han har att säga oss om föraktet för naturen.
Han riktar sig härvid icke blott till sina landsmän utan till
folken i allmänhet. Och i hans uttalanden finna vi samma
anklagelser framförda, som senare tiders naturskyddsvänner
anfört.
»Ni ha föraktat naturen, d. v. s. alla de djupa och heliga
känslor, som framkallas av naturscenerierna. De franska
revolutionsmännen förvandlade Frankrikes katedraler till stall;
ni ha gjort jordens katedraler till kapplöpningsbanor. Jag
menar, att världens vackra platser — Schweiz, Italien, södra
Tyskland o. s. v. äro de verkliga katedralerna — ställen,
där man skulle vara andäktig och hålla gudstjänst, och att
vi endast tänka på att åka tvärs igenom dem och äta och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
