Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•41
insprängda i
björkskogen. Även vid
parkens östra gränsbäck
i Sädvajaureområdet
finnes en talldunge med
c:a 25 tallar (jfr fig. 3).
Av såväl tall som
gran iakttogos
exemplar i snart sagt alla
storlekar, vadan
föryngringen ej tycks vara
så dålig.
Det bör påpekas, att
barrträden i regel ej
växa omedelbart i
närheten av Sädvajaures
464 m. ö. h. belägna
yta, utan de bilda 25 —
30 vertikalmeter ovan
sjön ett på håll
mörkgrönt, slingrande band
i den dominerande
björkskogens ljusare
grönska. Ett vackert
exempel sålunda på de
i våra fjälltrakter så
litet studerade s. k.
inversionsfenomenen.
Som träd når tallen högre än granen. De översta tallarna
stå omkring 540 m. ö. h., medan granen stannar på 500 m.
ö. h. Granen är dock här fortfarande sammansluten till små
bestånd (fig. 4).
Men vi lämna barrskogsregionen och komma till regio
subalpina eller björkregionen.
Det är björkskogen, d. v. s. ängsbjörkskogen, som förlänar
nationalparken dess egentliga värde ur naturskyddssynpunkt;
den är nationalparkens största berömmelse, och det var ju
framförallt den man ville bereda ett skydd. De äro också
vackra dessa ängsbjörkskogar med sina olika typer,
framförallt den typ, som i högsta fältskiktet har mängder av Cirsium
FIG. 3- SÄDVAJAURE-OMRÅDET.
EN VACKER TALL
FÖRF. FOTO
2 1 AUG. 1925
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
