Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
169
värde och intresse. I klarhet och pregnans lämna dessa kartor föga
att önska.
En nyhet, som förtjänar att med stor sympati omnämnas, är bokens
sista avdelning. Den ungdom, som studerar sitt lands natur, får ej stå
främmande för de näringar, som äro bundna vid densamma och i vilkas
skygd den växer upp. Här få de en fyllig och i naturförhållandena
inpassad framställning av näringslivets grunddrag och stadens uppbygd,
givande dem mycket att lara och studera. Förf. förutsätter, att ungdomen
redan känner tändsticksfabrikerna, Munksjö pappersbruk och Jönköpings
mekaniska verkstad och andra stadens storindustrier, vadan han i stället
för dem ut till »uppbygden» med Lindells vågfabrik, Talavids
snickerifabrik, Sahlströmska spinneriet, »Lövsko» skomanufaktur och Tabergs
bergslag.
Det är världsprodukter, som södra Vätterbygden frambringar. Det är
med berättigad stolthet förf. påpekar, att Jönköpings tändstickor
mångenstädes på jordklotet passera in genom dörrar från Jönköpings
snickerifabrik.
Rutger Sernander
Karl-Erik-Forsslund, Med Dalälven från källorna till havet.
Del II, bok IX, Floda.
Karl-Erik Forsslunds senast utkomna Dalälvsbok, den nionde
volymen av andra delen, har till sitt föremål Floda, den för sin leende
natur, sin ännu blomstrande fäbodkultur, sina pittoreska dräkter och
färgstarka vävnader bekanta socknen vid Västerdalälven.
Liksom i de tidigare utkomna böckerna ägnas även här stor
uppmärksamhet åt naturförhållanden och naturminnesmärken. Bl. a. lämnas
en utförlig skildring i ord och bild av prästboställets skog vid
Skärklacken, som för några år sedan på uppdrag av Svenska
Naturskyddsföreningen undersöktes av författaren och om vars fridlysning såsom
naturskyddsområde framställning på sin tid gjordes av Dalarnas
Hembygdsförbund.
Författaren omnämner med en viss indignation den lika oväntade
som nedslående utgång denna viktiga skyddsfråga erhöll, i det att
Kungl. Maj:t efter avstyrkande utlåtanden av överjägmästaren, Floda
församling, domkapitlet, domänstyrelsen och kammarkollegium funnit
framställningen till ingen åtgärd föranleda. Han slutar emellertid med
den förhoppningen att »Storskogen vid Skärklacken i alla fall må vördas
och vårdas så aktsamt och länge som möjligt».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
