Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den svenska lövskogen
Foto Mårten Sjöbeck 1930
Fig. y Vid foten av de kala bergknallarna i Bohuslän finner man ofta ekskogsfragment. V. Orust.
gräs, framför allt tuvtåtel, och nässlor utgöra här den vanligaste
markbetäckningen. Till denna enhetlighet har i första hand den
moderna skogsvårdens konsekventa och regelbundna gallringar
bidragit, liksom även det förhållande, att ekskogarna ofta föryngras
genom kalhygge.
Hedekskogarnas huvudutbredningsområde ligger i sydvästra Sverige,
i norra Skåne, i Halland, Bohuslän och västra Småland. Deras
förekomst är i regel knuten till kalkfattiga, grusiga moränmarker med
typiskt mår- eller råhumustäcke. Stundom ha de prägeln av rena
hällmarkskogar. De sakna det för den stora massan av ängsekskogar så
typiska buskskiktet av hassel och hagtorn. — Inom detta område ha
lövängarna aldrig så starkt satt sin prägel på landskapet, sannolikt
emedan deras utbildning i hög grad försvårats genom otjänliga såväl
klimat- som markförhållanden. I inre Hallands och västra Smålands
lövängar ha alltid blåbärs- och lingonris, örnbräken och ljung visat
stor benägenhet att vandra in, växter, som för närvarande äro
förhärskande i hedekskogen. Stundom kan emellertid marken i denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
