Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den svenska lövskogen
2-7
Förf. foto 1928
Fig. 8. Björkskog med invandrande gran. Gammal hagmark. Dalarna, Realsbo hage.
i våra dagar inom områden, där betningen bragts ned till ett visst
minimum eller helt upphört, snabbt tagas i besittning av gran och
söderut även av bok och ek.
Med hänsyn till undervegetationen kunna vi även här företaga en
indelning i ängssamhällen och hedsamhällen. Genom björkskogens
stora regionala utbredning inom vårt land och de särdeles
varierande förhållanden, under vilka den utvecklats, finner man ett mycket
stort antal både regionala och lokala vegetationstyper, vilkas
närmare behandling emellertid här måste förbigås. De yppigaste
ängsbjörkskogarna äro de örtrika fjällbjörkskogarna, där lundgräs,
skogsnäva, stormhatt, tolta och högväxta ormbunkar dominera. Deras
örtvegetation utmärkes av stor artrikedom. Den mindre rika
utvecklingen av örtfloran i flertalet svenska ängsbjörkskogstyper
nedanför denna »regio subalpina» får nog tillskrivas den
omständigheten, att äldre tiders praktfullaste björkskogar för länge sedan för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
