Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lövskogen och människan 8l
livet så gott som uteslutande i beroende av denna naturtillgång. En
sådan uppfattning stödjes bl. a. av medeltidslagarna. Vid den
historiska tidens ingång finnes knappast mera lövskog av betydenhet att
exploatera. Allt har tagits i bruk, och människan tvingas av
självbevarelsedrift med eller emot sin vilja att vidmakthålla vad som
finnes sparat inom de gamla centralbygdernas lövskogsmarker och att
med konstlade medel direkt understödja lövskogens utbredning över
nya arealer, utmarker och allmänningar. Dessa locka särskilt under
medeltiden torpbebyggelsen och förbereda utflyttningar från de under
förhistorisk tid utbildade bygderna. Vad svedjning betytt i
Sydsverige i detta sammanhang har ännu icke blivit klart utrett. För
vissa delar av Mellansverige synes den ha varit av avgörande betydelse
för lövträdens spridning och bygdens utbredning.
När kristendomen nått Norden ha vi ej längre någon ursprunglig
lövskog i Sydsverige. Alla lövskogsmarker äro mer eller mindre
humaniserade, påverkade av människans dagliga arbete under oförtruten,
aldrig tillfredsställd strävan att insamla vinterfoder samt av
husdjurens ständiga betesgång. Att boskapsskötseln arbetat med
oupphörlig knapphet, under oavlåtliga bekymmer för de naturliga
fodertillgångarnas utdrygande, betygas bl. a. därav, att svältutfodringen
sattes i system. Denna för boskapsskötseln i Norden så
kännetecknande och allmänt utbredda verksamhet följer vår kultur ända fram till
den stora jordbruksrevolutionen vid 1800-talets början.
Det är väsentligen den omvälvning, som framkallade skiftena och
den därmed förenade nya jordfördelningen, som kommit nutiden att
intaga en felaktig utgångspunkt vid studiet av våra lövskogar. Med
blicken riktad på en äldre tids markorganisation blir nämligen
lövskogens ställning i förhållande till människan klar och tydlig. Den
bildar nämligen det centrala i det gamla bylandskapets uppbyggnad.
Detta förhållande har jag försökt att närmare utreda i
Skogsvårdsföreningens tidskrift, häfte i och 2, 1932, samt i tidskriften Ymer
1933. Årtusendens mänskliga arbete i våra ursprungligen självvuxna
lövskogsmarker och den snikenhet, med vilken naturliga
fodertillgångar alltid eftersökts och utnyttjats, kunna under inga förhållanden
6 — Sveriges Natur 1934
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
