Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85 Mårten Sjöbeck
sker sålunda den organiserade sammanslutning omkring lövskogen,
ur vilken arbetsgemenskap lövängen, bondbyn och bylandskapet växa
ut i former som ägt bestånd ända fram till 1800-talets början. Icke
blott lövängsskötseln i sig själv har inbjudit till social samverkan,
utan också uppehållandet av betesorganisationen med hägnadsbruket
ha krävt arbetsgemenskap av för äldre tider betydande omfattning.
Hägnadsbruket är oupplösligt förenat med lövängsodlingen. Stängslet
har också en framträdande betydelse redan i det förhistoriska
landskapet, vilket klart belyses av Mårten Stenbergers undersökningar
inom Ölands järnåldersbygder, som finnas lokaliserade främst till de
vidsträckta lövängsområdena på mellersta Öland. Denna
järnåldersbygd övergives enligt arkeologiens vittnesbörd omkring år 500. De
av Stenberger blottade husgrunderna äro förenade med mer eller
mindre komplicerade system av hägnaden Detta antyder, att
betesorganisationen och foderinsamlingen redan äro organiserade. Här
saknas endast den sammanslutning i stort, som varit nödvändig för
lövängens utbildning i den omfattning som skett. Idéen till
bylandskapet ligger emellertid färdigbildad på Öland omkring år 500.
Härmed erhålla vi samtidigt en tidsbegränsning bakåt för lövängskulturens
verksamhet.
Att lövängen kunnat bibehålla sin ålderdomligt centrala ställning i
bylandskapet ända långt in i nyare tiden beror därav, att våra äldre
former av åkerbruk kommit att bliva mer eller mindre fast förenade
med lövängskulturen. Självhushållet växer fram ur lövängen, som
skall skänka bonden allt det han främst behöver för sin bärgning, hö
och lövfoder för husdjurens vinterbehov, olika arter gagnvirke,
spannmål samt många andra »härligheter». Denna lövängens mångsidiga
användning, som gjort den till föremål för många skiftande former av
arbete — gallring, blädning, slåtter, lövtäkt, plöjning med årder —
har hållit markförsämringen på avstånd. Lövängen har varit som
helhet naturbunden till platsen, men inom lövängens gränser har
ingenting varit knutet till viss bestämd plats. Arealer med träd- och
buskförtätningar, öppna slåtterytor och åkrar ha från tid till annan bytt
plats under det att trädens löv gödslat såväl slåtteräng som åker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
