Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tåkern och torkan
143
-Fig. 5. Kanal utanför Holmsör vid lågvatten.
Förf. foto 10/5 1933
nens huvud. Svanarna huka sig ned och sjunka ihop, väjande för de
antagligen ganska kännbara slagen. De verka riktigt åthutade. När
måsarnas skrän av en eller annan orsak ökas, är den ruvande
svanhonan alltid kvick att kröka halsen och göra sig så låg som möjligt.
1933 funnos ungefär 50 svanbon i Tåkern och det innebär en
betydlig minskning i förhållande till de närmast föregående åren.
Närmare hälften av dessa bon hade av förut nämnda orsaker måst byggas
på de för svanarna ej alls tilltalande avbrända eller nedtrampade
sävkullarna, där ofta ej ett enda upprättstående strå skänker
tillstymmelse till skydd. Försörjningsmöjligheterna ha också avsevärt
försämrats, bottenvegetationen utanför vassbältena har under vintern
1932—33 så gott som helt utplånats. Som förut påpekats lågo
avsevärda delar av bottnen torra. Andra områden bottenfröso och
resultatet blev detsamma, d. v. s. bottenfloran spolierades. Inom de
delar av sjön slutligen, som voro för djupa för att bottenfrysa, drev
isen vid islossningen samman till bankar av packis, som nådde ned till
botten och ur den lösa gyttjan skrapade loss så gott som all vegetation.
Därför blev Tåkerns botten utanför vassbältena under vinterns lopp
praktiskt taget berövad all växtlighet. Under sådana omständigheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
