Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pälssälarna i Berings hav
Fig. 6. Årsungar samlade i kompakta massor.
Förf. foto
de små obetydliga öar i Berings hav, som sett dem födas, och deras
årliga, långa, farofyllda färd från Californiens kust till detta arktiska
hav förorsaka, att de lätt falla offer för sina fiender, enkannerligen
människan. Deras livscykel har allt för många blottade och
ömtåliga punkter och deras försvarsmedel äro allt för otillräckliga. Om
människan ej hade funnit det med sin fördel förenligt att bereda
pälssälarna skydd, skulle de säkerligen redan ha dukat under och
utrotats. Samma egenskaper, som blottställa dem gentemot
människan, göra dem även lämpliga och lätthanterliga som skyddsobjekt.
Det blev tidigt klart, att ett rationellt skydd och en rationell
skötsel av pälssälarna endast kunde bära frukt, om det garanterades att
de lämnades i fred även på sina vandringar. Det första steget till
deras bevarande var därför den konvention, i vilken Förenta staterna,
England och Japan förbundit sig att förbjuda s. k. »pelagic sealing»,
vilken före år 1911 florerade utefter pälssälarnas vandringsväg. Före
detta förbud utrustades från dessa länder talrika skonare, vilkas
besättningar från mindre båtar jagade sälarna i öppna havet. Att
denna jakt var av stor betydelse kan man förstå om man betänker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
