Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
numera i Kalmar. En första redogörelse kommer att lämnas av fru Falk i nästa års Blekingebok.
Naturskyddsoffensiven understrykes ytterligare därigenom att fru Falk nyligen hållit ett naturskyddsföredrag i Karlskrona, anordnat av Hembygdsförbundet, och under hösten kommer att på skilda orter i respektive föreläsningsföreningar hålla ett flertal föredrag, till vilka Svenska naturskyddsföreningen lämnat bidrag.
Det torde vara av det största värde att på detta sätt medelst samtidiga föredrag och upprop i ortspressen söka i naturskyddshänseende genomarbeta ett större område.
ÅTGÄRDER TILL FREDANDE AV SJÖFÅGELLIVET I JÄMTLANDS LÄN.
Som framgått av meddelanden i ortspressen, hemställde K. B. i Jämtlands län i mitten av februari innevarande år i en skrivelse till Kungl. Maj:t om förbud under viss tid mot all jakt på simfåglar och vadare inom vissa socknar i Jämtland, nämligen inom Ströms socken t. o. m. utgången av 1937, inom Alanäs socken t. o. m. utgången av 1940, inom Rödö och Brunflo socknar beträffande inom desamma belägna delarna av Storsjön, Indalsälven och Ytterån, inom Brunflo socken desslikes beträffande Opetjärnarna och Opesjön, och vidare inom Lits, Ås, Frösö, Sunne, Marieby och Rätans socknar ävensom inom Östersunds stads område, allt intill utgången av år 1943. Denna hemställan hade föregåtts av ansökningar från de nämnda socknarnas kommunalfullmäktige och från Östersunds stadsfullmäktige om länsstyrelsens medverkan till genomförande av förbuden i fråga. Styrelsen för Jämtlands läns jaktvårdsförbund hade i infordrat yttrande ifrågasatt, om icke förbudet borde utsträckas till att omfatta länet i dess helhet, en tanke vartill även länsstyrelsen i princip anslöt sig.
Utrymmet medger mig icke att närmare ingå på förhistorien till dessa märkliga åtgärder. Början gjordes av de nordliga socknarna Ström och Alanäset. Vad beträffar fridlysningen av vattnen inom Storsjö-socknarna Lit, Ås, Frösön, Sunne, Marieby, Rödön och Brunflo, så utgjorde den en förutsättning för åvägabringandet av den sjöfågelanläggning i Östersund, till vilken initiativet tagits av föreningen Fågelvikens vänner och som nu blivit verklighet, medan uppslaget till den av Rätans socken gjorda framställningen givits av Rätansbyns jakt- och fiskevårdsförening. Senare har också Tennäs socken i Härjedalen ingått till länsstyrelsen med en hemställan av samma slag, och det är ingalunda uteslutet, att även de övriga härjedalssocknarna följa exemplet. I en den 28 mars 1934 dagtecknad skrivelse till kommunalfullmäktige (kommunalstämman) i Sveg, Lillhärdal, Linsäll, Älvros, Ängersjö, Ytterhogdal och Överhogdal, I samtliga i Härjedalen, anhåller jägmästaren och skogschefen i Sveg, G. af Petersens, att nämnda myndigheter ville besluta, helst enhälligt, ingå till länsstyrelsen med anhållan om utfärdande av förbud under 10 år, räknat från och med 1934, mot jakt å samt tagande eller förstörande av ägg efter simfåglar och vadare inom nämnda socknar. Liknande förslag komma att inom den närmaste framtiden inges även till kommunalfullmäktige i Hede och Vemdalens socknar.
Det torde inte kunna anses för djärvt att tolka vad som här berörts som ett vittnesbörd om att det flerstädes hos vår landsbefolkning finnes en mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
