Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utbredd opinion för långt gående
åtgärder till skydd för vårt i stora delar
av landet och inte minst i Norrland
starkt utödda djurliv, en opinion som
endast väntar på att samlas och
organiseras för att kunna omsättas i
handling. Men det påkallar även
uppmärksamhet från en annan synpunkt. Man
har här begagnat sig av ett sätt att
åvägabringa och vinna rättslig giltighet
för dylika åtgärder, som hittills
knappast praktiserats i vårt land. I de nu
nämnda fallen ha, som vi sågo,
kommunalfullmäktige eller kommunalstämma
på därom väckt förslag ingått till
länsstyrelsen med hemställan om dess
medverkan till genomförande av den
tilltänkta fridlysningen, varpå
länsstyrelsen på ett offentligt kungjort
sammanträde med jakträttsinnehavare och
andra, vilkas rätt kunnat tänkas berörd av
åtgärden ifråga, ytterligare inhämtat
ortsbefolkningens mening och därefter
hos Kungl. Maj:t hemställt om
meddelande av det begärda förbudet. Det mig
veterligen första fallet av fridlysning
på denna väg i Jämtland är det förbud
mot jakt efter andfåglar samt alla slag
av vadare inom en viss del av
Indalsälven med åmynningar, holmar, vikar
och kringliggande stränder i Lits socken,
som meddelades genom Kungl. kung.
22 juni 1932 och som återfinnes i
Jaktstadgan under Kungl. kung. angående
tillfälliga bestämmelser till skydd för
djurlivet å vissa platser. Man vill
hoppas, att exemplet vinner efterföljd även
mom andra län.
Men naturskyddet har under de
senaste åren även kunnat inregistrera
andra landvinningar inom Jämtlands
län. I den för sitt fågelliv i flera
avseenden märkliga Ändsjön på Frösön
torde Östersunds-trakten, tack vare
strandägarnas tillmötesgående och
Frösö hembygdsförenings förvärv av
den viktigaste strandfastigheten, inom
kort få sitt första naturreservat. Sjön
sänktes i mitten av 1800-talet med
hjälp av ett betydande statsanslag. Nu
har den räddats från en planerad
ytterligare sänkning och i stället höjts c:a
2 dm. Initiativtagaren till dessa
åtgärder, som möjliggjorts genom ett anslag
ur Munthe-fonden, liksom till
sjöfågelanläggningen och föreningen
Fågelvikens vänner (medlemsantal f. n.
omkr. 350) i Östersund, är
distriktslantmätaren Heimer Wikström, som har
en dryg andel även i tillkomsten av de
ovan berörda skyddsåtgärderna och
vilkens insatser till fredande av det
jämtländska sjöfågellivet knappast kunna
överskattas. Hans propaganda för
knipholkar har redan avsatt tydliga spår på
en del platser i länet.
För övrigt har på senare år inom
Jämtland, liksom inom andra delar av
Sverige, flerstädes framväxt ett intresse
särskilt för ändernas skyddande, som
lett till fredande av sjöar och
vattendrag i omedelbar närhet av samhällen
och större bygder. På så sätt har t. ex.
Näldens stationssamhälle fått sin
vackra koloni av gräsänder i Faxån, som
nu kan tjäna som spridningscentrum
för de kringliggande vattnen.
Norrland är i särskilt behov av dylika
åtgärder för sjöfågellivets upphjälpande.
Ernst Arbman.
SVENSKA NATURSKYDDSFÖRENINGENS VÅRUTFLYKTER
1933-
Tisdagarna den 9 och 16 maj 1933
anordnade föreningen tvenne
kvällsutflykter under ledning av statsgeologen,
docenten Erik Granlund.
Det var en liten men tapper och
sedermera även mycket våt skara, som
förstnämnda dag kl. 6m e. m.
samlades vid slutstationen för spårvägen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
