Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Viktigare naturskyddsärenden
173
lysning skulle även inhämtas angående
beskaffenheten av den skogsrenstam,
som flyttas till detsamma.-*
På förslag av hr Hesselman, som icke
ansåg Muddusområdet kunna helt
företräda den norrländska
barrskogsregionen, beslöt kommittén dessutom
föranstalta om undersökning ur skoglig
synpunkt av följande trenne områden för
utrönande av deras lämplighet att i
egenskap av mera typiska
urskogsområden avsättas såsom naturreservat: a.
ett c:a 2.5 kvmil stort
granskogsområde inom Västra Stensele revir, beläget
omkring Kirjesån, som utfaller vid
Slussfors mellan Umsjön och Storuman;
b. ett 400 à 500 hektar stort område
med orörd, gammal tallskog och
barrblandskog av god slutenhet, beläget
inom Råneträsks revir samt c. ett
område runt södra delen av sjön Rogen
inom Hede revir med urgammal
tallskog på över 757 meters höjd.
Från jordbruksdepartementet hade
remitterats en från Uppsala stads
drätselkammare ingiven framställning om
befrielse för Uppsala stad fr. o. m. år
1934 att utgiva avgäld för visst
område av kronoparken Åsen.
Domänstyrelsen hade tillstyrkt bifall till
framställningen under villkor att
avverkning och övriga skogsvårdsåtgärder
inom området finge verkställas utan
samråd med Uppsala stad. Länsstyrelsen
hade i sitt yttrande anfört, att
skogsbeståndet numera torde äga lågt
saluvärde. Däremot vore beståndet ur
naturskyddssynpunkt synnerligen
värdefullt. Åsen med dess stora och åldriga
träd utgjorde ett inslag i
landskapsbilden, vilket icke utan skada kunde
förstöras eller förvanskas. Området kunde
således anses utgöra ett
naturminnesmärke, som staten själv borde skydda
och vårda. Med hänsyn härtill syntes
det länsstyrelsen befogat, att Uppsala
stad befriades från den utgående avgäl-
den. Enligt länsstyrelsens mening torde
K. M:t böra föreskriva, att skogen å
området skall av domänstyrelsen vårdas
såsom naturpark med bibehållande av
dess säregna karaktär.
Med instämmande i länsstyrelsens
yttrande och under betonande av att
ifrågavarande område för framtiden
borde vårdas såsom naturpark, beslöt
kommittén tillstyrka, att Uppsala stad
befriades från avgäld för detsamma.
En framställning från Svenska
fjällklubben i Stockholm om revision av de
författningar, som avse naturskyddet,
hade remitterats till akademien för
yttrande. Framställningen påyrkar en
snar revision av
naturskyddsförfattningarna närmast i syfte att kunna
tillskapa nationalparker av lägre grad med
endast begränsat naturskydd, så att
inom dem t. ex. rätt till uppförande
av byggnader och till anordnandet av
turistleder m. m. i regeln icke skulle
medgivas enskilda utan endast »ideella
föreningar». Akademien hade
infordrat sin kommittés utlåtande. Detta
gick ut på att kommittén i likhet med
fjällklubben anser att man bör fara
varligt fram med de naturvärden som
särskilt våra högfjällsområden erbjuda
och att en utveckling mot
turistindustrialisering med hotell och
villabebyggelse inom våra nuvarande öde
högfjällsområden icke bör främjas utan
snarare motarbetas. Kommittén kan
dock icke finna, att farhågorna för en
dylik utveckling för närvarande äro
synnerligen starkt grundade. Gent emot
den remitterade framställningen
framhåller naturskyddskommittén att en ny
eller ändrad lagstiftning för skapandet
av nationalparker av lägre grad med
endast begränsat naturskydd synes
obehövlig, då lagen angående
naturminnesmärkens fredande torde giva
möjligheter till fridlysning med praktiskt taget
alla bestämmelser, som i olika enskilda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
