Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på den Sidenvallska kartan visar också, att, praktiskt sett, alla delar
av Bolmen skulle komma att vanprydas av flera eller färre torrlagda
bottenpartier av stor lokal utsträckning. Det är icke för mycket
sagt, att en sjöreglering med sådan verkan vore liktydig med en
fullständig tillintetgörelse av Bolmen-landskapets skönhet, vilken i hög
grad är beroende av, för att ej säga identisk med dess stränders.
Att just för Bolmens vidkommande följderna av såväl uppdämning
som, framför allt, avtappning bliva så ödesdigra, sammanhänger med
denna sjös topografi och geologiska historia. Bolmen hör nämligen
till de sjöar, vilka till följd av en i norr och söder olika stark
landhöjning efter istiden småningom så att säga stjälpts över mot sin södra
ända under fortgående, stark uppgrundning av sjöbäcknets norra del.
Av siffrorna på sid. 15 och 16 se vi också, att de ojämförligt största
torr-arealerna skulle komma i dagen häruppe, enbart inom områdena
för kartbladen 1 och 2 skulle de tillsammans uppgå till nära 900
hektar och få den ohyggliga medelbredden av respektive 136.5 och
144.5 m.
Den forntida Bolmen sträckte sig i själva verket långt norr om den
nuvarandes strandlinje. Över de vidsträckta, numera till större
delen mosstäckta lågmarker, som V-formigt sträcka sig från sjöns norra
ända och vars skänklar genomflytas av respektive Storån och Lillån,
utbredde sig den förhistoriska Stor-Bolmen flera mil längre mot norr,
kanske ända upp till trakten av Äkers kyrka i nordnordost och djupt
in i Refteleds, Villstads, Våthults och Båraryds socknar mot
nordväst. Den stora sjöns dåtida avlopp anses hava gått genom Nissans
dalgång, icke som nu genom Bolmån och Lagan. Ett flertal
ortsnamn, t. ex. Slättö och Bolmsnäs, på platser, som nu ligga mer eller
mindre långt avlägsnade från sjöns norra strandlinje, vittna om, att
förhållandena varit annorlunda ännu vid tiden för namnens tillkomst.
Den höjda, gamla sjöbottnen norr om Bolmen har i senare tid i
betydlig omfattning blivit föremål för avdiknings- och odlingsföretag.
Så flack och lågland, som terrängen här är, måste dessa odlingar i
mycket hög grad drabbas redan av en i vertikalled ganska obetydlig
uppdämning, om nämligen denna äger rum vid en årstid, då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
