- Project Runeberg -  Sveriges Natur. Svenska Naturskyddsföreningens årsskrift / Tjugusjätte årgången. 1935 /
19

(1910-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

jordbruksintressena tvärt om skulle fordra en så snabb vattenavrinning
som möjligt. För vidsträckta odlingsmarker utmed Bolmen vålla
redan de naturliga högvattnen stora svårigheter.

Stora delar av det nuvarande Bolmenbäcknet äro mycket grunda,
särskilt är detta, såsom redan nämnts, fallet med sjöns nordligaste
del. Oavsett verkningarna av en sjösänkning, som gjordes på
1840-talet, har den fortgående uppgrundningen fört därhän, att åtskilliga
holmar, vilka tidigare varit helt vattenomflutna —- i somliga fall
t. o. m. ännu under de sista decennierna av förra århundradet —-, nu
blivit landfasta eller inbördes sammanhängande. Så är t. ex. fallet
med flera av öarna utanför Toftnäs-halvön i norra delen av sjön.
Väldiga grundområden förefinnas på båda sidor om denna stora
halvö, liksom också utanför gårdarna Store Kull och Dannäs vid de
nordostligaste bukterna av sjön och utanför Liljenäs och Svanaholm
utmed den stora bukten längst i nordväst. Vikar och sund äro här
till större delen bevuxna med en den yppigaste vattenvegetation, vari
ingå talrika former av såväl höggräs (vass och starr), som flytande
långstams- och submersa bottenarter. Måhända kulminerar denna
vegetations rikedom och frodighet i vissa av sunden mellan
Toftnäs-landet och utanför liggande öar samt i den s. k. Svanaholmsviken,
mellan Stor- och Lillåns mynningar. Överhuvudtaget har norra
delen av Bolmenbäcknet en, vad vegetationen och det av denna
beroende djurlivet angår, synnerligen rik, eutrof karaktär.

Stora vassområden finnas också på många andra håll i sjön. De
uppfylla mer eller mindre många av de grunda, djupt inskjutande
vikarna och smala sunden, kransa en stor del av sjöns öar och
holmar, vilkas totala antal av gammalt ansetts vara lika med årets
dagar, och följa mångenstädes också de rakare och öppnare
strandpartierna kilometer efter kilometer.

På fastmarken närmast innanför sjöns normala vattenlinje växer i
allmänhet alskog, vars djupgröna, glänsande bladverk i väsentlig grad
bidrager till strändernas skönhet. Att Bolmen-landskapets
särpräglade fägring överhuvudtaget i stort sett är liktydig med dess stränders
är förut framhållet och förstås lätt, om man betänker, att mot en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:39:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snf/1935/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free