Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om några lappländska b ar r sko gs f a g l ar
87
deltog själv i ruvningen
av äggen i motsats till
vad skandinaviska faunor
bruka uppgiva. Under 13
timmars kontroll avlöste
hanne och hona varandra
vardera 10 gånger. När
ruvningstiderna
summe-rades? befanns hannen ha
ruvat 364 minuter,
honan 398. Arbetet hade
sålunda varit ganska
jämnt fördelat. Sedan
detta skrivits, har
jägmästare Edvard Wibeck
välvilligt meddelat, att
han vid Murjek funnit
en hanne ruvande äggen
i ett videsparvbo. En
annan, äldre uppgift av
Friesendahl om en
ruvande hanne har tolkats
på det viset, att man
ansett honan för
förolyckad i detta fall. Denna tolkning är kanske onödig! Det bör dock
här nämnas, att J. Carpelan efter »in 15 Jahrén gemachten
Erfahr-ungen und Beobachtungen» skriver: »Bevor die Eier ausgebriitet sind,
sieht man das Männchen selten am Nest. Nur höchstens auf den
Hilferuf des Weibchens kommt es herbei. Es streift während der
Brutzeit recht weit umher und lässt seinen melodischen Sang hören.»
(Jfr. J. Carpelan, Der Waldammer, (Emberiza rustica Pallas).
Bei-träge zur Fortpflanzungsbiologie der Vogel, 1932, sid. 57.)
Den nyss omtalade lundaexpeditionen hade salskraken som ett av
sina huvudmål, och platsen var vald just av den orsaken, att salskra-
Förf. foto 15 juni 1931
Fig. 7. Salskrakhonan har slagit till i sitt bohål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
