Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA NATURSKYDDSFÖRENINGENS
ÅRSBERÄTTELSE
1934—1935
Vid ingången av det nu tilländalupna
verksamhetsåret hade Svenska
naturskyddsföreningen tillfälle att i samband
med sitt årsmöte den 27 april
högtid-lighålla minnet av sin 25-åriga
verksamhet. Det skedde genom en
högtidssammankomst å hotell Rosenbad i
Stockholm, till vilken inbjudits
representanter för regeringen, föreningens
hedersledamöter, med föreningen samarbetande
ämbetsverk, institutioner och
sammanslutningar i landet samt för Danmarks
och Norges riksföreningar för
naturskydd. Vid det omedelbart före
högtidssammankomsten avhållna årsmötet
hade som hedersledamöter i föreningen
kallats följande personer:
Författaren fil. dr Karl-Erik
Forsslund
överdirektören Axel Gavelin
Livmedicus Axel Munthe
Professor Henrik Munthe
Professor C. Raunkiær.
Som ordföranden professor Nils
Lithberg på grund av sjukdom var
förhindrad närvara, öppnades sammankomsten
av v. ordföranden professor Henrik
Hesselman som hälsade de nyvalda
hedersledamöterna, av vilka dr Forsslund,
överdirektör Gavelin och professor
Munthe voro närvarande. Sedan
hälsningar framförts till föreningen från
institutioner och sammanslutningar, som
låtit sig representeras vid sammankoms-
ten, höll dr Karl-Erik Forsslund ett med
skioptikonbilder rikt illustrerat
föredrag om Sveriges natur och det
svenska naturskyddsarbetet betitlat »Från
Måkläppen till Kilpisjärvi». I den
därefter följande middagen deltogo ett
80-tal personer.
Föreningens arbete under det gångna
året har främst ägnats åt tre för svenskt
naturskydd ytterst betydelsefulla
angelägenheter, nämligen strävandena att
bereda skydd för barrskogens
naturtyper samt frågor berörande sjöarna
Tåkern och Bolmen.
Vad först barrskogen beträffar
förhåller det sig alltjämt så att tillräckligt
representativa barrskogsområden saknas
inom de hittills tillkomna
naturreservaten; den orörda nordiska barrskogen,
som ännu vid mitten av förra
århundradet tryckte sin prägel på stora delar
av vårt land men vars sista rester i
nutiden snabbt försvinna, är i stort sett
orepresenterad inom svenskt
naturskydd. Vår förening har därför fattat
det såsom en särskilt viktig uppgift att
sätta in sitt arbete på denna punkt.
Såsom i föreningens årsskrift och i dess
årsberättelser tidigare utförligt
meddelats, riktade föreningen år 1927 till K.
M:t en framställning om avsättande
av en nationalpark inom det
nordsvenska skogs- och myrlandet. Denna
framställning gällde tvenne områden,
Sjaunjamyren och Muddusområdet i Lu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
