Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Årsberättelse 1934 — I 9 3 5
187
le lappmark, av vilka det sistnämnda
sedermera genom förnyade
undersökningar visat sig vara det såsom
nationalpark mest lämpliga, under det att
behovet av naturskydd inom
Sjaunjaområdet skulle kunna tillgodoses genom
fridlysning av djurlivet därstädes.
Utöver vad som i föregående
årsberättelse omnämnts beträffande detta ärendes
handläggning genom
Vetenskapsakademiens naturskyddskommitté kan
följande meddelas.
Omfattande förarbeten för ärendenas
slutgiltiga framläggande för K. M:t ha
under året utförts. Kartor och
beståndsbeskrivningar ha, så långt det varit
möjligt, upprättats, och utredningar
hava gjorts om ägogränser,
renbetesförhållanden och äldre upplåtelser rörande
jakt, fiske, slåtter etc. Vissa från
Konungens befallningshavande i
Norrbottens län begärda uppgifter rörande
jakt-och fiskeupplåtelserna hava dock ännu
icke kommit Vetenskapsakademiens
naturskyddskommitté tillhanda.
Med hänsyn till skogsbrukets snabba
utveckling inom det nordsvenska
skogslandet, varigenom de sista
urskogsområdena löpa fara att inom en nära
framtid exploateras, har det ansetts
vara en angelägenhet av yttersta vikt att
utföra en inventering och undersökning
av ännu befintliga urskogsrester i övre
Dalarna och Norrland. En sådan
inventering har utförts av
Vetenskapsakademiens naturskyddskommitté
genom förfrågningar hos revirförvaltarna.
Vissa av de genom denna inventering
påvisade områdena ha under sommaren
och hösten 1934 närmare
rekognosce-rats genom Vetenskapsakademiens
naturskyddskommitté och Svenska
naturskyddsföreningen. På uppdrag av
Naturskyddskommittén har sålunda
professor Henrik Hesselman besiktigat ett
område utmed Kirjesån i Stensele
socken samt ett område i södra delen av
Gällivare socken. Inom det sistnämnda
området ha därjämte vissa
undersökningar med stod av Svenska
naturskyddsföreningen utförts av fil. kand.
Th. Arwidsson. Jägmästare Edvard
Wibeck har, likaledes på
Naturskyddsföreningens uppdrag, rekognoscerat ett
område inom Frostvikens socken i
norra Jämtland, ett område inom Tännäs
socken i Härjedalen samt ett område
inom Idre socken i Dalarna. Styrelsen
har beslutat att på grundval av dessa
undersökningar avgiva förslag till
fridlysningar.
I anslutning till ovannämnda ärenden
berörande barrskogen i vårt land kan
här meddelas, att föreningens styrelse
på inbjudan av professor Rutger
Sernander under hösten 1934 besiktigat ett
skogsområde å Fiby gård i Vänge
socken, Uppland, vars fridlysning för
närvarande är ifrågasatt.
Såsom i föregående årsberättelse
meddelats, beslöt styrelsen under
fjolåret att lämna bidrag ur
Skolungdomens Tåkernfond till en väsentlig del
av kostnaderna för uppförande av en
permanent dammanläggning i sjön
T åkerns utlopp, varigenom man kunde
hindra vattenståndet att sjunka under
en viss nivå och sålunda förebygga ett
upprepande av den för fågellivet
katastrofala situationen under hösten 1933.
Naturskyddsföreningens erbjudande
mottogs med stort intresse av sjöns
strandägare, bland vilka en stark
opinion gjort sig gällande för åtgärder i
syfte att återställa och för framtiden
bevara Tåkern som en rik fågelsjö.
Föreningens sekreterare fil. mag. Carl Fries
gjorde i juni månad 1934 ett besök vid
sjön för att konferera med ordföranden
iTåkerns jakt- och fiskevårdsförening
lantbrukaren Erik Björling och erfor då
att en förberedande undersökning
givit vid handen att uppförande av en
permanent dammanläggning, med vars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
