Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Matematik, av Nils Evermark - Praktisk geometri - Omkrets och yta av plana figurer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Omkrets och yta av plana figurer
De lika sidorna eller takbredden antages vara x m.
X2 = 62 + 42 = 36 + 16 = 52; x = V~52 ~ 7,2 m.
Ex. Hur stor är sidan i den största kvadratiska bjälke, som kan
huggas av en 15" grov stock?
Stockens diameter är 15" och lika med bjälkens diagonal.
Sidan i den kvadratiska bjälken är x".
X2 + X2 = 152; 2x2 = 152. x2 =
"450
152
=Vt=VT
2
K45Ö
V
21,2
152
2
10,6
225
2 y 4
Bjälkens sida är 10,6"
Ex. Hur högt upp efter en lodrät vägg når en 13 m lång stege,
om den ställes med fotänden 5 m från väggen?
Stegen når x m upp.
132 = X2 + 52; X2 = 132 — 52 = 169 — 25 = 144; X = V144 =
12 m.
Vid beräkning av regelbundna eller oregelbundna
månghörningar updelas figuren i ett antal trianglar.
Fig. 15.
Ex. Ett dike har formen av ett parallelltrapets enligt fig. 15.
a = 1,5 m; b = 0,5 m och h - - 1,2 m. Beräkna dikets
genomskärning (ytan).
Trapetsytan kan delas i två trianglar så som synes i figuren.
Dess yta blir då summan av triangelytorna, alltså
y
a • h b • h (a + b) • h (1,5 + 0,5) • 1,2
= 1,2 m2
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
