Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Mekanik och hållfasthetslära, av Nils Evermark - Hållfasthetslära - Dragning - Tryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik och hållfasthetslära
0,2tr = 0,000012 • 199,8 tt • (t —15) « 0,000012 • 200 tt (t —15)
t —15° = -1— = 83,4°; t = 83,5° + 15° = 98,5°.
0,012
Tryck.
Då en kortare stavformig eller pelarformig kropp utsättes för
en sammantryckande kraft uppkommer dels tryckpåkänning ot
(kt) i materialet dels formförändring på så sätt att staven eller
pelaren blir något kortare och arean något ökas, vilket i fig. 74
åskådliggöres av de streckade linjerna.
Fig. 74.
För beräkning av påkänning och formförändring gälla samma
formler som vid dragning.
Spänningslagen øt eller kt = —-
A
F 1
Formförändringslagen X —–-
A E
Kt = brottgränsen eller tryckhållfastheten; A = arean i cm2 X =
totala sammantryckningen i cm, 1 = ursprungliga längden i cm;
F = kraften eller belastningen i kp och E = elasticitetsmodulen
i kp/cm2.
Att märka är att formförändringslagen vid tryck liksom vid
dragning endast gäller om påkänningen är under materialets
pro-portionalitetsgräns, alltså kt mindre än op
Vidare bör observeras att endast korta och relativt grova pelare
räknas för rent tryck. Långa och relativt klena pelare bli utsatta
för knäckning och måste beräknas med hänsyn därtill.
Ex. En sträva av furu utsättes för 10000 kp tryck. Om
tryckhållfastheten är 600 kp/cm2 och 10-faldig säkerhet begäres,
vilka dimensioner får den om sektionen är rektangulär
med höjden = 1,5 • bredden?
110
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
