Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Mekanik och hållfasthetslära, av Nils Evermark - Hållfasthetslära - Vridning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik och hållfasthetslära
rät linje AB efter mantelytan förskjutes till den skruvformiga
linjen AC. Emedan vridpåkänningarna ligga i snittytan äro de
tangentialpåkänningar och betecknas med r (eller kv). De äro
icke jämnt fördelade över ytan utan noll i sektionens mitt
(neutralaxeln) samt öka proportionellt med avståndet från mitten så att
påkänningen blir störst i yttersta kanten eller lagret.
För påkänningens beräkning gäller spänning slag en vid vridning
M I
t eller k = —och WD = ——
Wp
Mv = vridande momentet i kpcm; Wp = sektionens »polära»
vridmotstånd (även kallat motståndsmoment) i cm3; Ip =
sektionens polära tröghetsmoment i cm4 och r = spännradien =
avståndet från neutralaxeln till yttersta fibem i cm.
Fig. 90.
Vid vi’idning förekommer mest cirkulära eller rörformiga
tvärsnitt.
T-,.. . 1 1 T" TT d4 , .„ 7T d3
For cxrkelytan galler I =–-och WD =-
32 16
......... j t (D4 — d4) u tt (D4 — d4)
1? or ror galler I =- och WD =-.-
32 16 D
För beräkningen av totala förskjutningen eller glidningen g cm
mellan två tvärsnitt på avståndet 1 cm gäller
formförändringslagen
M * 1 • r
g = -
g>ip
Oftast angives dock den mot g svarande medelpunktsvinkeln
co° och då skrives formförändringslagen som
180 M • 1
126
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
