Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Galle ursakade sig och sade sig ej vilja diskutera dessa frågor.
För Olavus Petri återstod därför intet annat än att genom
tryckpressen för allmänheten framlägga saken, och detta
skedde genom den här meddelade skriften, som utkom af
trycket i maj 1527.
I handskrift hade både han och Galle förut utgifvit hvar
och en sina svar på konungens tio spörsmål, och dessa
handskrifna svar tyckas ha haft en tämligen stor spridning. Men
vid jultiden 1526 tillade konungen tvenne nya spörsmål, så
att antalet nu blef tolf, och äfven dessa två besvarade både
Galle och Olavus Petri skriftligen. Men för Olavus var det
lika angeläget att gendrifva Galles skäl, och den nya bok,
som han utgaf, fick därför följande innehåll. Först anför han
Galles svar på hvarje spörsmål och därpå sitt eget — och
denna del var således blott ett aftryck af de båda äldre
skrifter, som inlämnats till konungen vid julen 1526. Men
därefter följer vid hvarje spörsmål en af Olavus Petri
författad vederläggning af Peder Galle, och denna del af arbetet
tillfogades först vid tryckningen.
Såsom en egendomlighet kan påpekas, att skriftens
titelblad i följd af bokens tillkomstsätt har ett tryckfel: Tiyo
Spörsmål i stället för Tolff Spörsmål, hvilket tryckfel dock i de
flesta exemplar genom en påklistrad lapp rättats.
Själfva disputationen kom först till stånd efter detta
arbetes utgifvande, i slutet af Västerås riksdag, men som
det förefaller deltogo då flere kämpar från hvarje parti i
striden, ej blott Olavus Petri och Peder Galle.
Olavus Petri är reformationstidens ende store prosaist,
och efter hans dagar gick den svenska prosastilen snarare
tillbaka än framåt, tack vare det tyska kansli, vi fingo redan
under Gustaf Vasas regering. Den ende författare, hos
hvilken man finner något af Olavus Petris svenska kynne, är
Gustaf Adolf, och såsom prof på hans stil har här medtagits
de personalier, han skref vid broderns frånfälle, enär dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
