Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ORFEUS. HERMAS. PALEMON.
O r f e u s.
O, mina vänner, unnen mig ett skygd
i denna dal! Ej längre jag uthärdar
att rastlöst fly. Af kvinnor, i hvars barm
demoner rasa, mina steg förföljas.
En gud allena nyss mig räddat har
ur deras grymma höjda mördarhänder.
Snart måste jag dock falla. Mina knän
af matthet svikta. Ångstens kalla svett
min panna sköljer. O, hvart skall jag fly,
att för de vildas mordhugg icke stupa?
P a 1 e m o n.
I denna grotta nedstig, till dess ruset
bortdunstat har ur våra kvinnors hufvud.
O r f e u s.
Ack, älskade! I säkert ej förråden
en gammal man, som mente er så väl.
P a 1 e m o n.
Nej, Orfeus, nej! Jag svarar för oss alla.
Jag måste gå, ty sömnens starka genius
på mina ögonlock sig blytung lägrar.
Dröj du, o Hermas, mellertid i nejden,
och om en flock af spejande backanter
sig vänder hit, förvilla den med dikter
på annan väg!
H e r m a s.
Din vilja skall bli uppfylld.
O gudar, gudar, äfven Polydora
var med bland skaran, öm och blygsam nyss,
hon smålog, bäfvande, mot nöjets gryning.
5- — Nationallitteratur 10.
69
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
