Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skön är din hydda, Hermas! Västanväder
mildt fläkta där, och kornförgyllda tegar
ombölja trakten; ömma svalor bygga
sitt lilla bo vid kojans lugna tak.
Ack, evigt där jag i din famn vill dröja,
vill kyssa hvarje dyster tanke bort,
hvart moln af vemod från din dyra panna.
H e r m a s.
O, sköna Polydora, endast kyssar
dig kunna svara, blott ett lif betala
din ömma kärlek. Men af samvetssår
mitt hjärta svider. Hvad är Orfeus vorden?
Ett rof för rasande backanter visst,
ett blodigt lik.
Polydora.
Det är väl möjligt, Hermas.
Åt Hades var han invigd längesen.
H e r m a s.
Jag nedgå vill i grottans famn. Måhända
han träffas där. Måhända mellan hällens
mångbrutna väggar har han funnit skygd.
Polydora.
Ha! Hermas lämnar mig. En gubbes lif
han mer värderar än sin flickas kärlek.
Hur dårligt att på jorden hoppas kärlek!
Ej mannen älska kan, ej kvinnan själf
kan älska, nej! Farväl för evigt, Hermas!
Mig vinkar tusen ynglingars begär,
mig ropar trummans dån och festens tummel.
H e r m a s.
Han är försvunnen. Äfven denna lyra.
som själarne, likt Hermes’ kaducé,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
