Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jagat mig ur dalens hydda
ut bland ödens rön.
Gud dock velat mig beskydda;
jag är frisk och skön.
Kom! Ej någon skall dig störa,
ingen blick dig nå.
Pappa slumrar på sitt öra,
mamma likaså.
Ingen hund i gården skäller,
ingen hane gal.
Kom! Jag ger dig karameller,
sviskon tusental.”
Och Lucinda fäster kappan
om sin elfenhals,
halkar sakta utför trappan,
glad som till en vals.
Ofta nu, då Cyntia pannan
höja ses och le,
mötas barnen och hvarannan
karameller ge.
Helvetets portar öppna sig. — Afgrundsandar framstörta påseenen.—
Eld och rök.
Helvetets andar.
Minns du sommarnatten?
Under videhäcken
vid kristallebäcken
du med Albert satt.
Draken vände skatten
tyst i månens strimmor;
glesa silfverdimmor
klädde dalens natt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
