Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Julia.
O gudayngling, hör!
Är kärleken i rena andars värld
ej som på jordens dunkla fält det högsta?
Ängeln.
Ack, jo!
Julia.
Så för mig till min Alberts famn!
Ett lif ej Julia utan honom äger.
Ack, våra själar, våra nöjen ren
för evighet hopvuxit med hvarandra.
Ängeln.
Minns du ej längre Gud? Har du för honom
ej någon känsla mer?
Julia.
Min gud är Albert.
Ängeln.
Har Albert kallat världarne ur natten,
besått med solar himlarne därnere?
Har Albert dött för dig i korsets kval? —
Ack, Julia, sista hälsningen jag bär
från himlarnes monark. I sina salar
han vill dig se, vill fläta kring din hjässa
en krans af stjärnor, vill din brudgum bli. —
Hvad? önskar du ej Lammets bröllop fira?
Julia.
Hvart Albert går, jag följer. Utan honom
ges ingen himmel; inget helvete,
där på min barm hans heta kyssar brinna.
Ack, svara! Kan ej Albert följa mig
till himlen opp? — Vi kunna bägge älska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
