Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mellan nattens bloss
igenom rutans glas
månen vinkar oss
ur festens yra ras
ner i blomstrande dalars vår,
där namnlös fröjd oss mildt till mötes går. —
”Ömma Fredrik, lät oss ännu dröja
här bland skaran, i ljusfull sal!
Aningar så mystiskt barmen höja —
månn af sällhet, ack, månn af kval?
Ormar gärna bo
i blomsterdalens famn.
Misstänkt är den ro,
som icke har ett namn.
Glödhet beder min tår till dig —
nej, kyss den bort: jag gränslöst skänker mig.” —
Kom! Guds moder skall från himlasalen
se med kärlek på barnen ned.
Ljufligt sväfva öfver ambradalen
silfverskimmer och midnattsfred.
Stilla bäcken går
sin månbeglänsta gång.
Festligt näcken slår
på harpan högtidssång.
Nattens konung skall bli vår präst,
och älfvor dansa på vår bröllopsfest. *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
