Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då grät jag högt och ropte hans namn:
min hade han varit en gång.
Hans minne jag endast slöt i min famn,
och då blef all världen mig trång.
Så kom jag till sirenernas kust,
till kärlekens rosenlund.
Där var en blomma min ögonlust,
men endast en liten stund.
Så härlig blommade upp min ros,
och doftet blott kärlek var,
men en röfvare bladen tog sin kos
och lät mig taggarna kvar.
Och min varelse blef så stum och kall,
som om döden lagt handen därpå.
Dock försmår jag trösten af tårars svall;
nog gråts det på jorden ändå.
Men mitt öga ler matt, som höstsoln ler
Öfver öknens ensamhet.
Ny vår man ofta på jorden ser:
min själ ej af vår mer vet.
Men när stormen himmel och jord upprör,
har jag än åt lifvet min lust.
Den, som ingenting på jorden tillhör,
han lider ock ingen förlust.
Nu går jag på världens marknadstorg,
där hvar vara en leksak är,
jag kan ej få solen på himlens borg,
och jag därför intet begär.
-*■ * *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
