Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
patriarkaliska klockarn ur sikte. Han måste blifva en ny
fader åt dem i den drunknades ställe.”
Han blickade därför ånyo ned till vimlet. Här hade
verksamheten fördubblats, och att det var söndag hade man
alldeles glömt. Snart upptäckte han ibland de öfrige en lång,
befallande figur, ett hufvud högre än de andre; allt
klockar-väsende, allt psalmodiskt var hos honom nu fullkomligen
aflagdt. Den giriga fiskarhöfdingen stod där ibland
under-hafvande och grannar såsom en liten afgud i sitt slag.
Prästen upptäckte honom med en känsla, föga skild ifrån
afsky. Att denna man. som i kyrkan varit allas kraftiga
anförare vid psalmsången, nu äfven var medelpunkten och
hufvudmannen för Storbyns öfriga rörelser och fiskelagets
viktiga förrättningar, det syntes här utan tvifvel. Ett bistert
och ifrigt räknande, ett sorterande af fiskslag, ett fäktande
med nät, ryssjor, båtshakar och allt möjligt tyg — en skarp
och sträf röst, hörbar midtigenom de öfriga hundrades
-ett godt förråd af svordomar, bisarra och i skärgårdens
maner — detta allt var nedslående nog för den unga prästens
hopp om hjälp för de undanflydde.
Adjunkten började efterräkna sina egna blifvande
inkomster och fann, att en ögonblicklig vederkvickelse kunde
han väl anskaffa, men ett långvarigare understöd? Omöjligt!
Sin egen pastor kände han ej ännu för personlig
hjälpsamhet. Att moderförsamlingen skulle nogsamt akta sig för
annexets fattige och deras inrymmande på sitt område, det
visste han af öfligt bruk. Och vid annexkyrkan sågs icke
tecken till fattighus för kapellets egna invånare.
1 dessa tankar gick han bort åt samma håll, dit de åtta
med sin mor trädt af scenen. Han vandrade tyst, smög sig
emellan träden, hvilka åt detta håll bildade en liten hage.
och hörde efter någon stund på afstånd ett ordande, svagt,
men välljudande, och som liknade ett tal. Han kom obemärkt
närmare. Han hörde hustrun upprepa flere af de uttryck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
