Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
reformer, och när hon skref, var det endast för att undervisa.
På hennes initiativ uppstodo åtskilliga föreningar i
filantropiskt syfte eller för kvinnans frigörande. Strax efter sin
hemkomst utgaf hon Hemmen i nya verlden (1853—54); i
hvilket arbete hon nedlade sina intryck från Amerika. Men
framför allt var hon under denna tid intresserad för
kvinnofrågan. År 1856 utkom romanen Herta, i hvilken hon
framställt hela sitt frigörelseideal för kvinnan. Detta arbete
är i litterärt afseende synnerligen svagt, och det mottogs
mycket omildt af kritiken; likvisst fanns här det ljus som
tände sinnena, och det är med Herta, som kvinnofrågan i
Sverige vinner praktisk betydelse.
Medan diskussionen om Herta ännu pågick, flydde
Fredrika Bremer, som vid denna tid var utsatt för häftiga
angrepp, för andra gången från fosterlandet. År 1856 afreste
hon till Schweiz, nästa år begaf hon sig ned till Italien, och då
hon i juli 1861 återkom till Stockholm, hade hon ytterligare
besökt Palestina och Grekland. Anledningen till denna resa
var närmast af religiös art. Hon ville i Schweiz studera den
af Alexander Vinet grundlagda frikyrkan. Religiösa spörsmål
hade alltid lifligt intresserat henne. År 1841, då en dålig
öfversättning af Strauss’ ”Jesu lif” utkommit på svenska, utgaf
hon sina Morgonvakter. I detta arbete tog hon afstånd från
Strauss’ angrepp på vissa af dogmerna, men ville likväl
icke, att man på våldsam väg undertryckte dessa åsikter.
Vistelsen i Amerika hade ytterligare ökat hennes frisinne,
så att hon numera drömde om en stor allmännelig kyrka,
i hvilken alla människor utan afseende på dogmerna kunde
sammankomma och lofsjunga Gud.
Strax efter hemkomsten från sin andra resa fyllde hon
sextio år; men fast gammal till åren, var hon ännu frisk till
kropp och själ, och med oförtröttad energi satte hon sig
ännu en gång att beskrifva sina resor. Denna reseskildring,
Lifvet i gamla verlden (1860—62), gifver en intressant inblick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
