Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gustaf IV Adolfs faddrar, Elis Schröderheim och Claes Grill,
samt på en ljusare fläck å tapeten, där troligen fordom en
spegel haft sin plats, satt ett uppklistradt papper, hvarpå inom
en grön, illa ritad krans voro att skåda en lika illa handskrifven
vers, ett inbundet namn och ett altare, hvarå tvenne dufvor
kysstes, samt tvenne långa änglar, kommande ur skyn —
helt säkert någon namnsdagsgratulation af äldre datum,
emedan flugor i åratal tycktes däröfver hafva haft hvarje
rättighet. En butelj jämte ett par vinglas, det ena en bit
från-stött i foten, en afbruten lerpipa, en stol och en säng voro
för öfrigt alla de möbler, som i hast kunde upptäckas. Ett
fruntimmer befann sig äfven förut i detta rum, hvars smakfulla
klädsel på det högsta kontrasterade mot möbleringen. Uno
hade redan öppnat dörren för att återvända från detta
ohyggliga näste, hvars första åskådande gifvit honom tillräcklig
upplysning om hvad slags boning han träffat, då den i rummet
förut varande kvinnan skyndade efter honom, hvarvid han
i henne igenkände den förmenta fröken, hvilken han på den
olycksaliga gästgifvaregården trakterat med kalkon och likör.
Bestörtning, vrede och medlidande, ehuru stridiga
känslor, intogo på en gång Unos själ. Han betraktade
stillatigande den olyckliga fallna, hvilken, då hon äfven snart
igenkände honom, först skyndade i en vrå, för att dölja sig och
kanske betänka den roll hon borde spela. Men med fintlighet
störtade hon genast åter fram och omfamnade ynglingen så
kraftigt, att han kunnat bli blå på ryggen. — Ack! ack! ack!
lyckliga stund! ropade hon. Här finner jag en vän och en
räddare.
Uno kom alldeles ur koncepterna och visste ej hvad han
skulle tänka. Flickan fortfor: — Den bedragarn Spelhausen
narrade mig, fattiga, enfaldiga flicka, att följa sig, som han
sade, för att göra min lycka. Jag följde godtroget med, men
fick nog snart lära annat. Han är en stor bof och kallas därför
allmänt för Didrik Slaghök. Nog förstod jag hur det skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
