Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
å hvars tak en lefvande markatta satt, fått rätt brådtom att
skaffa undan sin stickbåge med tillhörande lappar, krita,
knäpptråd, bomullstappar och mera dylikt, hvarför hon ej
heller genast kunde visa sig.
Vagnen rullade emellertid in på gården och stannade
utmed herrskapsbyggningen vid stora farstubron. En
betjänt öppnade vagnsdörrn och förhjälpte därur en halt
herre, med kryckkäpp, reskaskett och nankinssommarrock.
En hvitlurfvig pudelhund, klippt som ett lejon med man
och dessutom med coup de vent, manschetter och tofs i
lilla svansen, hoppade äfven ur vagnen och följde sin herre
trappan uppför. Markattan kvarblef grinande på vagnstaket,
där hon var fästad med en liten kedja.
Mamsell Snut, som, af brist på halsduk, i brådskan
kastat öfver sig den damastservett, som skulle hindra
sidentäcket att smutsas under stickningen, och därigenom fått ett
ganska nunnlikt utseende, var emellertid utsänd för att taga
emot den främmande. Hon stod därför i ett hörn af farstun
och neg. Den främmande herrn, som var närsynt,
betraktade, rynkande på näsan, genom sin lornjett denna i sanning
icke förtjusande kvinna, men sade på en lång stund icke ett
ord. Hon, å sin sida, visste ännu mindre något att säga
och neg därför idkeligen. Pudeln, som blifvit illamående af
den långväga rullningen i ett täckt åkdon, begynte emellertid
att kräkas i andra farstuvrån. Ändtligen tog den resande
till ordet och ropade med en förtviflad älskares åtbörd:
— Mamsell Lena! känner hon inte mera igen mig?
— Dig, som gifvit mig den första kyss och som först lärt
mig älska, dig vill jag följa, då den fega döden gömmer dig
i högen! Så svarade Signe Lille sin Hagbart, men så
svarade icke mamsell Snut, då nu Lars Thrazenberg tilltalade
henne på detta sätt, oaktadt förhållandet nästan varit
enahanda.
— Herr Lars! ropade gumman, ännu nigande, och slog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
