Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skyldig. Er, excellentissime! misstänker då ingen att hafva
ett finger med i spelet, helst ni drifver omtanken därhän
att låta, genom vän och väns vänner, förstå, att ni också
vore ett mål för ovärdiga anslag och, i följd af minskad nåd,
betänkt på aftåg. Där dylika sagor vunne insteg, kunde ni
påräkna en viss, åtminstone negativ popularitet, om jag så
får uttrycka mig. Jag har sett sådana små hokuspokus på
alltför nära håll att dåras af skenet; och jag vet lika säkert,
att ni genom så starka band af gemensamhet uti intressen —
politiska, så väl som finansiella — är fästad vid klienten, att
”ni måste dansa, bästa herr grefve,
när han på cittran vill spela för er”,
som att herr Georg Svederus ej skulle understått sig att vifta
på svansen eller bjudit till att sitta för köttbiten, därest
sådant icke skett cum gratia et privilegio. Den tid han trodde
mig vara er högra hand, hade jag ingen mera ödmjuk tjänare
än herr Svederus, som förärade mig sin bondpraktika och
bad mig vända allting till det bästa.
Ni har väl afpassat tiden för att låta anfalla mig. Om
förfarandet just icke är ridderligt, så bör det däremot kallas
försiktigt. Innesluten på en fästning och där så bevakad,
som ännu ingen person i min belägenhet förr varit, blef det
ett problem af tillfälligheten att lösa, dels huruvida jag finge
underrättelse om den nye korrespondenten, dels om min
hälsa, sinnesstämning samt andra omständigheter medgåfvo
att besvara brefvet. Vore jag utomdess nog oskicklig att
inlåta mig uti en låg strid med det synliga verktyget, så vore
ert ändamål i alla fall vunnet. Men nej, det har alltid varit
min plägsed att uppsöka och hålla mig till den ledande
principen. Jag träffar den vid detta tillfälle i er person — och
i någon annan, genom ombud välförståendes. Det är således
till er jag ställer mitt svar. Ni, excellentissime! har en
an-boren rättighet till hela min erkänsla; ty det är er jag har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
