Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nen äro ense om quæstio an. Men hos hvarje tänkande
måste dennas genomförande åter helt och hållet bero af
quæstio quomodo, och här är det, som många och stora,
viktiga och ömtåliga svårigheter möta. Att rifva ned den
gamla byggnaden, innan man har den nya färdig, går icke an.
Att vid ombyggnaden utgå endast från abstrakta teorier, utan
att taga erfarenheten till ledsven, går icke an. Att hämta
helgjutna mönster från främmande länder, utan att afse
vanor, seder, nationalitet och lokalomständigheter, till och
med vissa fördomar, går icke an. Att utdrifva eller sätta
åsido de nuvarande beståndsdelarna går lika lätt an som
att bibehålla dem i samma form och samma proportion som
hittills. Frågan synes mig ytterst upplösa sig i denna enkla
sats: att sammansätta representationen af samhällets lefvande
elementer, alldenstund äfven den nuvarande representationen
består af de elementer, som lefde i staten den tid, då denna
representation organiserades. Urskiljandet af dessa
elementer utgör ämnets hufvudsakligaste del. Den andra angår
formen, maktpåliggande den också och kinkig, men långt
ifrån icke så som den förra. Mina ”Idéer” voro visserligen
icke hvarken djupsinniga eller nya. De utmärka också
ingalunda något anspråk att hälsas såsom ett fullständigt förslag,
utan blott såsom studier. Dessutom innehålla de till större
delen sammanförda utdrag ur andra skriftställares tankar i
ämnet. Äfven mina egna hafva, genom en utvidgad
världs-kännedom, undergått jämkningar. ”Idéernas” största fel
är, att de fästa för stor vikt vid riddarhuset och att de tilltro
adeln mera lifskrafter, än den i själfva verket äger. Men vi
hade då ännu ej upplefvat något riksmöte senare än 1823.
Det är först vid de bägge påföljde denna korporation
sjunkit till sin närvarande ståndpunkt. Däremot kvarstår
min öfvertygelse orubbad såväl om riktigheten att indela
representationen i två — och endast två — kamrar, som
att dessa måste bestå af olika, en gång för alla bestämda
ill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
