- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 12. 1800-talets äldre prosadiktare. 1. Cederborgh, Crusenstolpe, Fredrika Bremer, Sophie von Knorring /
155

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tunn, så genomskinlig, att udden af hennes satir obehindradt
syntes och träffade målet. Officiella bladet, där
underrättelsen meddelades om prinsens födelse och namn, låg
sönder-rifvet och kastadt under bordet på allmänna ställen, stundom
tilltygadt med ännu påtagligare vedermälen af de läsandes
harm.

Under sådana omständigheter inkom ni en förmiddag,
excellentissime! med konungen från Drottningholm, där
hofvet vistades vid kronprinsessans förlossning. Vagnen
hade gått sönder på Kungsholmen; det regnade som himlens
fönster varit öppnade, och hans maj :t själf, beledsagad af
er, kom gående till slottet, genomvåt om fotterna. Jag
väntade er i eder salong. Ert utseende var dystert, ert lynne
nedstämdt. Detta var första gången konungen personligen
fick anledning att vara missbelåten med allmänna
sinnesstämningen. Er uppmärksamhet från Drottningholm till
slottet hade, enligt er egen berättelse, varit spänd på dem ni
farit förbi, och det utgjorde likväl er tröst, att folket
öfver-allt hälsat lika vördnadsfullt på hans maj :t som tillförne.
Jag uppmanade er att repa mod, allt vore icke förloradt. Att
upplysa frågan och reda förhållandet vore visserligen af
yttersta vikt, och det funnes ett lika enkelt och sant som
ofelbart sätt att rättfärdiga hvad nu skett, dock med villkor,
det man hade fria händer att ådagalägga och klandra ett
tillförne begånget misstag. Jag frågade om ni ville berättiga mig
därtill, i hvilket fall jag ansåg framgången säker; och ni
svarade ”Alltför gärna!” med en blick och en ton, hvilka
sade ungefär: ”Gör hvad ni behagar. Jag tror väl icke därpå,
men saken kan i alla händelser ej bli sämre än den är.”

Jag skref nu i Fäderneslandet en uppsats med
öfver-skrift ”Arffurstens namn”. Utgående från ofvan antydd
synpunkt, medgaf jag, att det vore olämpligt och förut i
Sverige ej brukats att uppkalla kungliga barn efter sina
faddrar, men visade, att detta fel blifvit begånget vid alla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:42:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/12/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free