Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilken ledde därifrån, låg uti er hand, och jag ansåg mig
äga en viss rättighet att räkna på er beredvillighet. Jag visste,
att en plats i högsta domstolen höll på att blifva ledig och
att riddarhussekreteraren Lagerheim ämnade söka sig dit.
Jag önskade successionen efter honom, och så, som
riddarhusdirektionen då var sammansatt, hade ni pluraliteten där
på edra fem fingrar. Min första framställning i ämnet upptog
ni med låtsad glädje och försäkrade, att jag en gång för alla
kunde räkna på er, då jag önskade någon förmån. Jag
öppnade mig nu äfven för grefve Lagerbjelke. ”Det är snarare
vi, som böra tacka er” — svarade han — ”att ni vill åtaga er
befattningen. Ni behöfver emellertid ej anse er begrafven
där. Lagerheims exempel visar, att vägen står vidare öppen.”
Jag förklarade åter, att det icke vore Lagerheim, utan hellre
Bungencrona och Silfverstolpe jag skulle bjuda till att taga
till föresyn; att jag vore mätt på dagens strider, efter att
hafva varit nog länge med uti elden; att med mitt lynne
öfverensstämde rastlöst arbete tidtals och däremellan hvila;
samt att jag för lifstiden ville fästa mig vid en befattning,
som under riksdagarna fordrade ansträngning och
sedermera lämnade ledighet åt studier.
Att göra något steg hos riddarhusdirektionen, innan jag
visste att ni satt er i rörelse, hade varit ändamålslöst. Jag
ville vara säker, ifall jag skulle uppträda som sökande.
Den omtalade ledigheten inträffade. Ni låtsade om
ingenting. Jag nödgades då fråga er, huru härmed hängde
tillsammans. Ert svar blef: ”Jag skall tala med De la Gardie,
när jag råkar honom.” Det låg någonting så likgiltigt i orden,
så iskallt i rösten, så frånstötande i blicken, att jag genast
begrep att ni arbetade emot mig — och jag slog i ögonblicket
all tanke ur hågen både på tjänst och ansökning därtill. Ni
fällde dessutom i förbigående en reflexion, som stegrade
otacksamheten å er sida till en verklig förolämpning. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
